Träningsförbud

Jag är sjuk. Jag är eldröd i halsen och det känns som om jag svalt en blandning av aceton och stålull. Det river och gör ont i hela munnen, under tänderna till och med. Och så lite snuva på det. Jag hatar att vara sjuk. Träningen går åt fanders. Men det är inget att göra åt – att ha virusinfektioner är inte att leka med.

När man är snuvig och hostig bör man ta det lugnt i två till tre dagar för att se åt vilket håll infektionen är på g. Man kan dock ta lugna promenader. Har man feber betyder det alltid total vila. Har man ont i halsen eller hosta bör man vara extra uppmärksam och total vila gäller. När febern försvunnit kan man gradvis ta upp träningen igen men det är viktigt att man går ut lugnt. Och var extra uppmärksam och lyssna på kroppens signaler. Rusar pulsen iväg, blir du helt matt av att lyfta vikterna och du känner dig darrig och svag ska du gå hem. Svimmar du, känner tryck över bröstet och får oregelbunden hjärtverksamhet av ansträngningen ska du uppsöka läkare. Pronto. Struntar man i att lyssna på kroppens signaler och tränar med feber, halsont och virus i kroppen kan man få hjärtmuskelinflammation. Inflammationen gör att hjärtat inte kan pumpa som det ska och blodcirkulationen försämras. Det leder till att vätska samlas i lungorna och ibland även i hjärtsäcken. Detta är mycket allvarligt och livshotande.

Fast å andra sidan har jag kört enligt Pauline Nordins program i snart två månader så det var ändå dags för en veckas ”semester”. Hellre vila än att riskera att kolavippa. Det får bli soffan, film och massor av te.