Sista dagen

Idag är det söndag och det är superschysst väder. Just ätit frulle (havregrynsgröt för en gång skull) och nu ska vi ta en latte och dra ner till stranden. Det är sista dagen för mig här i Madison, åker hem imorgon kväll och landar i Stockholm på tisdag. Det suger kan jag säga. Jag vill inte åka hem!!! Någonsin. Bilden av mig sittande på verandan i en sån där gungbänk med min laptop i knäet blir allt tydligare. Det måste ju gå att ordna på något sätt. Visst behöver väl Sverige en Madison-korre? Och alla redaktörer som lägger ut massa jobb på mig är självklart välkomna att hälsa på. När ni vill ...

Kommer hon hem igen?

Ledsen att jag varit en sån dålig bloggare. Men det har lixom varit fullt upp. Var i Boston i torsdags och New York i går. Love it! I NY besökte vi världens schysstaste svenskägda bar, New World Bar på 3 Orchard Street. Och självklart ett långt besök på Dylans Candy Bar. Jelly Beans i alla tänkbara smaker och färger. Hannah, you are in for a treat! Idag chillar jag och Knickedicken. Just ätit blåbärspankaksfrukost och nu ska vi ner till Down Town Madison och ta en take away latte på Willoughby´s, åka ner till stranden och kolla på knatteligan i Baseball. Men om två dagar måste man åka hem igen vilket suger. Fast jag och Singelpinglan har börjat smida planer så vem vet. Jag kommer kanske bara hem och vänder, kan mycket väl bli en persikofärgad bakelseklänning för dig Hannah. Så. Nu måste jag lämna er igen. Hörs då!

Ännu en underbar dag

Solen skiner från en klarblå himmel här i Madison, CT idag. Just ätit brunch på asmysiga Hidden Kitchen, en äkta amerikans diner typ som den i Gilmore Girls. Igår kväll var det grillpartaj hemma hos Singelpinglan och Colin. Hans hus ligger i East Haven och är typ Villa Villerkulla. Ikväll ska jag och Knickedicken käka japanskt. Sunset and sushi. Slå det om ni kan. Well. Nu är tiden ute, mycket att göra idag. Det ska drickas kaffe, gå på stan, hångla ...
Later!

George och John

Jag ska flytta hit. Singelpinglan oxå. Hur najs som helst. Hittat mitt hus idag. Granne med George Clooney och John Travolta. My kind of people. På torsdag blir det dagsutflykt till Boston och på fredag New York. Helt ok. Hinner inte skriva mer nu. Ska äta lunch på fancy restaurang by the sea. Hörs då!

Knickedick

Nu har jag varit här i två dagar. Hunnit med besök på legendariska baren Dolly´s, rundvisning i mysiga Madison och familjemiddag som avrundades med att helt fantastiska moster Debbie spillde chockladsås på sin blus och ställde sig upp och skrek "lick me". Hon är 70 bast och min idol. Nu ska jag och Knickedicken hem till henne och ta en drink mitt på blanka förmiddagen. Är det semester så är det. Ikväll blir det dubbeldejt med Colin och Singelpinglan. Naaajs.

Hello New York

Jaha då var det dags att åka då. Trots tuff gallring är packningen stor. Fem par skor blev det. Coola boots, sköna Adidas sneakers med gröna stripes, söta ballerina, skyhöga kilklacksskor och träningsskor. Mindre än så klarar jag mig faktiskt inte utan. Är dessutom mycket nöjd med mina presenter till Knickedicken. Har lyckats få tag på t-shirt, kepa och pins från Stockholms Brandförsvar. Och så boken "Things Swedish" där allt ifrån blåbär, nubbe, surströmming och osthyvlar avhandlas. Det lär han ju gå igång på, brandman och svenskättling som han är. Hans mamma samlar på dalahästar så till henne har jag köpt en asfrän ljusblå pålle från NK. Bra karma!

Nej hörni, nu måste jag zippa igen resväskan och ringa taxi. Godbajs.

Sex in the City

Så. Nu är katten lämnad hos x:et. Och jag har nästan packat klart. Och alla texter som jag hade lämning på är lämnade. Och alla fakturor som skulle skickas in inskickade. Och alla räkningar som skulle betalas betalda. Pass, biljett och pengar ligger prydligt på rad. Bring the brandman on!

Nu funkar föresten länken här bredvid till kolumnen. Än så länge ligger bara den senaste ute men det kommer väl upp någon form av arkiv så småningom.

Jag ska försöka blogga så ofta jag bara hinner så stay tuned. Hoppas kunna komma med mycket smaskiga detaljer under vinjetten Sex in the City.

Ragga på gym

Idag hade jag missuppfattat träningstiden med Omid. Åkte in till gymmet till klockan nio men det visade sig att vi hade tid klockan fyra. Bara att åka hem igen. Surt! Men i dagens Metro är min kolumn om hur man bäst raggar på gym med. Tyvärr fungerar inte länken här bredvid, de håller på att bygga om hemsidan. Så det är bara att bege er ut på stan och knipa en tidning. Kanske inspiration för er som tycker att det är tråkigt att träna …

Träningstisdag

Dagen inleddes med träningspass med Omid. Ben, axlar och mage fick sig en ordentlig genomkörare. Att gå fram och tillbaka över golvet och göra utfall med 18 kilos vikt är jobbigare än man tror. På slutet känns det som om en gremling sitter och biter sig fast i röven. Efter det körde jag 45 minuters förbränningsträning på crosstrainer. Hann tyvärr inte mer eftersom jag var tvungen att åka hem och göra en intervju och fixa lite trista saker som att ansöka om uppskov med deklarationen. Mailade in ny Metrokolumn som ni kan njuta av nu på onsdag. Har ni föresten sett Metros nya hemsida? Tyvärr ligger inte alla mina samlade kolumner där än men det kommer väl. Håll ut! På eftermiddagen tog jag en timmes snabb power walk i vårsolen. Skönt som fan. Dopaminerna rusade runt i kroppen.

Nu ska jag skriva en packlista inför USA-resan. Måste alltid vara extremt strukturerad annars tar jag med mig all sköns bråte. Jag har faktiskt åkt till London en gång med 11 par skor. Och jag skulle bara vara borta i en vecka. Övning ger inte färdighet.

Knickedick Countdown: 3 days.

Påskkräksjuka

Vadfan. Går det någon jävla kräksjuka nu eller? Jag tror i vilket fall att jag drabbats av påskkräksjukan. Mår som en urvriden disktrasa. Eller var min mage så ovan vid godis att den gick ut i vild strejk? Blir nog en träningsfri dag idag. Åh, vad det suger!!!
Får ta igen det imorgon.

Knickedick Countdown: 5 days.

Latsidan är inte min sida

Att det var röd dag idag gick mig förbi. Började dagen med plåtning för Plaza Kvinna tillsammans med supersöta PT:n Jimmie från WC. Sen åkte vi till gymmet och körde biceps och mage. Imorgon blir det triceps och rygg. Och en hejdundrandes massa cardio. Har en hel del påskgodis att bränna av. Ja, ni hörde rätt. Jag har ätit godis! Men jag hade tillåtelse från högre ort. Omid skickade ett sms där han skrev "ät vad du vill i påsk, vi fixar det sen".

Våta drömmar

Våta drömmar kan gå i uppfyllelse. Jag kan härmed stolt presentera min träningsgarderob. Märk väl att jag rensade och slängde en hel del byxor och linnen innan jag började fixa. Men kan man få för mycket träningskläder? Svaret på den frågan är nej. När jag ändå var i farten rensade jag ur min skogarderob. Fyra par åkte i soporna. Är det Good Friday så är det.




















Fint med fitness

Skoparad

Tjata om påsk

Gud vad alla tjatar om att det är påsk. Big deal. Jesus dog och återuppstod eller vad det nu var, det ska ätas ägg (med gula) och kilovis med godis. Bla, bla, bla. Jag kommer för övrigt inte att öppna dörren på hela helgen, det lär ju komma drösvis med tiggande påskkärringsbarn och kräva godis i utbyte mot fula teckningar. Undrar om kesella lätt eller en proteindrink faller dessa snyltare i smaken?

Själv ska jag jobba idag och på lördag. Gymmet är öppet så jag kommer inte att ha sysselsättningsproblem de övriga dagarna. Funderar även på att organisera om i mina garderober, har en våt dröm om en garderob enbart fyllt med träningskläder. Rubbat? Ja, jag vet. Just nu har jag en garderob med byxor, klänningar och kortärmat, en med långärmat och vikta tröjor och linnen, en med skor, en med ytterkläder och en med kläder jag aldrig använder men inte kommer mig för att slänga. Den sist nämnda garderoben låter som en blivande träningsgarderob.

Kan förövrigt meddela att Singelpinglan lever och mår bra. Hon sitter i East Haven strax utanför Madison och har inte tillgång till dator. Själv åker jag om åtta dagar. Ifall ni undrade.

Så vare dags igen

Så. Nu är biljetten till Knickedick Country äntligen införskaffad. Avresa den 21 april. Hemfärd den 1 maj. Flyger med Icelandair och biljetten gick lös på 4 800 pix. Lite lustig läsning på bokningsbekräftelsen. Skatt gick på 1 647 kronor. Skydd mot flygbolagskonkurs på 5 kronor. De räknar ganska kallt med att inte gå i konkurs på ett tag kan man ana.

Imorgon ska jag ha möte med fotograf Peter Öhlander och planera kommande jobbresor till fjärran länder. Åh, jag prisar gud för mitt geniala yrkesval!

Knickedick Countdown

Har så fruktansvärt ont i armar och axlar efter dagens Omid-pass. Push ups och tricepspress from hell! Men det är "good pain". Nu ska jag pipa in till stan och köpa nya sladdar, skriva brev till försäkringsbolaget, svänga förbi Metro och säga hej till Hannah och hämta förra veckans tidning med min krönika. Sen hem och boka flygbiljetter till USA. Var först lite inne på att flyga med Finnair men det visade sig att de lagt upp rutten så att man hade fem (!) timmars väntetid i Helsingfors. Och det kändes ju sådär. Icelandair rockar både i flygtid och pris.

Knickedick Countdown: 10 days. And counting.

Oproduktiv dag

Istället för att jobba (och kanske dra in de där 2 500 kronorna för sladdjävlarna) har jag gjort bloody nada idag. Blev så trött av att irritera mig på oförutsedda och onödiga utgifter att jag istället tog ett långt bubbelbad med tillhörande ansiktsmask, målade tånaglarna med glitternaggellack och kollade på fem SATC-avsnitt. Det senare kan kanske kallas för research, fick en idé till en ny krönika. Hade jag ananasjos hemma skulle jag blandat mig en piña colada. Hade jag en brandman hemma skulle jag haft sex. Imorgon ska jag jobba. Lovar!

Om sex minuter ringer matklockan. Kycklingfilé, bulgur och sallad med vita bönor står på menyn.

Jag ska köpa sladdar för pengarna

Har just gjort en rundringning till diverse butiker. Det visar sig att nya sladdar och laddare till mobil, dator, archos och digitalkamera går loss på en sisådär 2 500 spänn. Kan man ha roligare för pengarna eller kan man ha roligare för pengarna? Det är så surt. Jävla, jävla, jävla hotellstäderska som med största sannolikhet slängde hela påsen. Nu väntar skittråkiga samtal med försäkringsbolag och självrisken ligger 1 500 spänn. ARRRGGHH! Hädanefter ska jag ha sladdarna runt halsen när jag är ute på vift.

Tur att jag är så trött efter styrketräningen med Omid. Orkar inte bli så där sjuhelvetes jävla skitarg och skogstokig som bara jag kan bli.

Sporty till salu

Läste just i senaste numret av Shortcut om amerikanska bloggare som tack vare annonsörer med feta plånböcker kan leva på sitt bloggande. Och här i Sverige har Eleonore Nygårds blogg Ytligheter blivit uppköpt av tidningen Finnveden.nu. Hon har titeln heltidsbloggare. Så jag vill bara meddela att jag är öppen för förslag. Jag är till salu! Det vore ju den ultimata lösningen för mitt "å så levde de lyckliga i alla sina dagar-liv". Då kunde jag sitta där på verandan i New England-stajl med min laptop i knät, skriva lite krönikor och blogga hela dagarna. Och på kvällen kom Knickedicken hem, iklädd full brandmansutstyrsel med hjälmen lite casual under armen, lite sotig i ansiktet efter att ha släckt en storbrand och kanske räddat livet på nått barn eller en äldre dam. Jag lägger datorn åt sidan, får fotmassage, komplimanger och en härlig middag.

Det är bara att hosta upp plånboken, jag säljer mig till högstbjudande. Show me the money!

I love him, I love him not ...

Resan till Amerikat närmar sig. Har inte bokat biljett än men tänkte försöka komma iväg kring den 20 april. Om två veckor alltså. Har funderat en del på hur min Madison-vistelse kan komma att bli. Har kommit fram till att det bara finns två alternativ. Antingen blir jag störtkär i både Knickedicken och alla fantastiska hus i New England-stajl. Eller så blir jag störttrött på Knickedicken men kär i alla fantastiska hus i New England-stajl. Han är ju väldigt, ja hur ska jag uttrycka mig… intensiv, überromantisk och övertygad om att detta är "ment to be". Det kan således bli "sätt på mig din stora, sexiga brandman" eller "släpp mitt ben ditt efterhängsna stolpskott ". Fritt fram för gemene man att gissa, kanske till och med satsa en slant.
Tur att Singelpinglan och New York finns till hands ifall jag skulle freaka ut.

Nu träffa Hannah för skön lördagspromenad på Djurgården. Sen direkt till gymmet och köra cardio. De har öppet hus på WC idag så man får väl trängas med kreti och pleti.

Sladdmysterium

Idag var jag äntligen tillbaka på World Class Kungsholmen. Som jag längtat! Körde 1,5 timmes cardio. Med AC denna gång. Kände oförskämt bra och lätt-trampat.

Jag tror att jag blir galen. Vänt upp och ner på hela lägenheten men jag kan inte hitta påsen som jag hade alla mina sladdar och laddare i. Måste ha glömt den på hotellet i Thailand. Grrr ... hur ska man kunna leva utan sladd till laptopen och mobilladdare? Känns otroligt irro och onödigt att behöva köpa nytt. Eller har du kära Singelpinglan råkat få med dig dem till Amerikat? Eller är det någon som har en Samsungladdare, en Toshiba-sladd och en Archos G400 mini-laddare hemma som bara ligger och skräpar?!

Nu proteindrink och sen leta lite till ... I´m going nuts!

Honey I´m home

Så var man hemma igen. Lång och tråkig flygresa. Förgylldes dock något av att Apollos informationschef Kajsa blev åksjuk när vi skulle mellanlanda i Dubai och spydde engelsk konfekt i en plastpåse. Det är faktiskt den andra informationschefen på Apollo som jag ser kräkas. En ny restrend? När ska Lottie Knutson kräkas i min närvaro tro? Och när man klev innanför dörren, iklädd flip flops och frän bränna, fick man dricka piña colada med Singelpinglan. Mycket trevligt. Nu sitter hon för övrigt på planet på väg till Madison. En annan måste jobba i hela två veckor innan det är dags för mig att åka. Trist!

Har för övrigt tackat nej till tre resor idag. Hinner inte åka varesig till Kambodja, Tunisien eller Curacao. Snacka om att jag gör uppoffringar för Knickedickens skull. Vad gör man inte för en två meter lång, 25-årig brandman?

Har träffat en av männen i mitt "service team" idag. Darren (min frisör) har ännu en gång gjort underverk. Ser ut som Téa Leoni i Di Modolo-reklamen. Typ. Fast inte lika långt än. Och inte lika blond. Men nära skjuter hare.

Snart hemma

Då var det dags att åka hem. Har haft det riktigt bra, klara favoriter har varit Kho Muuk, Kho Kho Khao och så klart Kho Lanta där jag fick träffa Caroline, Johan och Fin & Fonic-Fredrik. Lovely, lovley! Det får lov att bli en liten resa dit igen i vinter. Nu väntar 14 timmars flygresa med mellanlandning i Dubai. Det bjuds med all sannolikhet på äcklig, näringsfattig mat och tråkiga filmer med glappande hörlurar.

Singelpinglan: Ha piña coladan redo. Snart är jag hemma igen!