Jag tror att min hjärna har blivit kidnappad av Martha Stewart. Förra helgen hade vi vår första nattfrost så vi skördade allt i vår trädgård. Och vi hade massor av tomater som inte hade hunnit mogna än. Därför har jag idag stått och gjort Green Tomatoe Chili Salsa (gröna tomater, grön chili, lök, kummin, oregano, salt och svartpeppar som får sjuda på spisen i cirka 30 minuter) och Green Tomateo Ketchup (gröna tomater, lök, svartpeppar, senap, worcestershire sauce, vinäger och honung som kokas på svag värme i fyra timmar och medan mixas och silas till en slät sås). När jag ändå höll på passade jag på att göra cranberry sauce (färska tranbär, Splenda och vatten) och i eftermiddag har jag planer på att göra en Green Tomatoe and Rasberry Jam (ja, det låter lite knäppt men ska tydligen vara gott). Vad ska hända härnäst? Kommer jag att börja sy spetsgardiner och arrangera torkade blommor?
Jag får nog gå och köra ett stenhårt styrkepass med riktigt tunga hantlar för att väga upp denna ofrivilliga husmors-image.
onsdag, oktober 31, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det låter ju jättegott allt du fixat. Det bor minnsann en Martha i dig.
ojoj. bege dig genast till gymmet så du hittar dig själv igen! fast, det där med alla green tomatoes-grejerna låter väldigt trevligt...
Boken som du har bild på, Marthas baking handbook. Har du den? Rekommenderas den? Hehe, kanske jag också ska försöka bli lite Martha light
Desiree. Ja, ibland får jag ett ryck. =)
Puma. Den gröna tomatchilin blev sååå god. Och Ketchupen - mums! Men som sagt, tunga hantlar krävs för att få till lite balans.
Anne. Nej, jag har inte den boken. Martha är för, ja vad ska jag säga, huslig för min smak. Sen har jag sett hennes show och jag tycker att hon är ganska ocharmig och kall.
Som jag redan har skrivit så avskyr jag också Martha Stewart, men men - recepten lät väldigt smarriga!!
Ha ha, jag förstår att du fick lite husmorspanik där!
Petra H. Recepten är inte Marthas. Jag hittade dem på nätet. Tror faktiskt aldrig att jag skulle leta recept i någon av hennes böcker.
Ok, då känner jag mig lite lugnare om det inte var Marthas recept ;-)
Våga vägra Martha Stewart säger jag bara!!
Skicka en kommentar