onsdag, november 30, 2005

Oprovocerad glädje

Idag har jag varit glad. Helt utan anledning. Är det normalt? Jag vaknade innan väckarklockan ringde, åt frukost i lugn och ro, satte mig framför datorn och fullkomligt sprutade ur mig artiklar till höger och vänster. Sen var jag iväg och tränade. Omid körde cirkelträning med mig i ett stentufft tempo (han står med tidtagarur och skriker). Men det var roligt och jag var bara nära att kräkas en enda gång. Sen ringde Metro och ville ha en närvarobyline på mig som ska gå till ett resereportaget jag just sålt in. När jag kom hem hade min nätflirt The Lovely Mr V skickat ett jättegulligt och superduperflirtigt mess. Så jag har typ haft ett fånigt leende hela dagen. Man skulle kunna tro att jag var kär. Eller åtminstone nyknullad om ni ursäktar min franska. Men icke. Helt oprovocerad lycka. Går det över snart? Börjar bli rädd att hela mitt ironiska, syniska och dryga jag är för evigt borta och jag kommer tvingas döpa om min blogg till Sweetie Spice och bara skriva om kärlek, dvärgpudlar, hyacinter och sockervadd.

tisdag, november 29, 2005

Japanmix

På spritfesten hade vi en mycket intressant diskussion. Vad är egentligen japanmix? Ni vet sån där mysko snackblandning som var poppis och lite "festligt" på 70-talet. Kerstin trodde att det var någon form av lättsaltat papper. Jag trodde att det var en blandning av papier maché och kvalster. Finns det fortfarande människor som äter det. Och i sånna fall varför?

Snyggare Micke P

Ja. Jag kan hålla med om att den förra bilden på Micke P inte var den bästa. Lite för "den blomstertid nu kommer". Rimmade illa med hans burdusa, supermacho stajl. Även om luggen är lite för mycket bikupa på denna bild så är den väl lite bättre ...

Missade Micke P

Attans! Jag missade Micke P med tre dagar. Igår var han tydligen på Kvarnen, kraftigt berusad, påflugen och bufflig. I fredags var jag där, kraftigt berusad, redo att bli påflugen och påbufflad. Istället för mig fick Micke P åka med "flera unga gangstersnubbar som han träffat under natten till Dramaten där de stannade tillsammans till fram på morgonen". Enligt Aftonbladet. Inte a win win situation.

måndag, november 28, 2005

Falleri fallera

Sorry. Jag har varit en dålig bloggare. Inte ett inlägg sedan i lördags. Men jag tänkte att eftersom att ni hade så många snygga bilder att njuta av så var det ok. Trots den kopiösa mängden sprit mådde jag asbra dagen efter. De där nya migräntabletterna är verkligen the shit, som Hannah skulle säga (det betyder att de är mycket, mycket bra).

Appropå huvudvärk kom och tänka på en sak. Jag faller alltid för samma typ av män. Jag ser tydliga mönster både hos mig själv och hos mina vänner. Men det är väl inte killarna det är fel på egentligen, frågan är väl varför vi väljer dem. Många faller för "farliga" killar, sånna som det inte riktigt går att lita på, sånna som bedrar oss, inte ringer på flera dagar. Det anses vara "spännande". Medan de snälla killarna inte har en chans. Snäll är lika med mesig. "Om en kille visar strupen hugger jag direkt" är det många som säger. Jag har sagt det själv massor av gånger. Så dumt! Vad är det för fel att vara snäll? Inte väljer vi kompisar efter dessa kriterier. Åh titta, ett opålitligt dumhuvud som kommer att ljuga för mig och vara allmänt grisig, henne ska jag bli bästis med. Hurra!

Själv har jag upptäckt en mönster hos mig själv. Jag faller inte för taskiga killar, jag faller för säljare (inte damsugarförsäljare eller de som kränger mjölk på ICA utan mer åt finanshållet). ALLA mina pojkvänner har varit säljare. Jag faller väl för den sociala kompetensen, för utåtriktade män som kan snacka för sig. Vet inte riktigt vad det beror på. Men min pappa var säljare. Hm, vad sa du nu då Freud?

Mitt ex har också ett mönster. Jag träffade hans ex en gång på en fest. Hon var där med sin nya pojkvän och de var på väg att gå någonstans och det var tydligen lite bråttom och hon bad honom komma. När han inte reagerade på en mikrosekund vänder hon sig mot honom igen och väser "IDAG". Lite av en reality check för mig. För precis så skulle jag ha kunnat säga. Hoppsan.

lördag, november 26, 2005

Dagen efter spritfesten

Spritfesten var en succé. Singelpinglan visade sig vara en oslagbar bartender. Hon skapade inte mindre än åtta FANTASTISKA cocktails. Ett under att vi kunde stå på benen efter det! Det var Sex on the Peach, Pink Surprice och Coconut Delight för att nämna några. Mer sånt!!! Sen gick vi till AG som visade sig vara lite för soft för oss. Men en champagnedrink hann vi med innan vi åkte vidare. Hamnade till slut på Kvarnen. Igen. Ingen att hångla med. Eller snarare ingen som jag ville hångla med ville hångla med mig. Killar som jag inte ville hångla med var däremot mycket intresserade. Att det ska vara så svårt det där! Lite roligt var att Thorsten Flinck satt i en soffa och verkade ganska väck. Tyvärr utan Micke P i släptåg. Hittade en kille som jag tyckte såg ut som en bra hångelkandidat men han var ganska ointresserad. Så jag vände på klacken, påpekade att jag tyckte att han hade fula byxor och små fötter, och gick därifrån. Usch, det var lågt. Men just då kände jag väl att jag gjorde en cool sorti. Och att jag gick därifrån med hedern i behåll. Men det var inte coolt alls. Och inte en enda heder så långt ögat kunde nå. F´låt då för fan.












Hannah sippar på en gul, god drink.












Kerstin och Singelpinglan herself.












Caren var prinsessfin med tiara och bling bling.












Kerstin och Birgitta drack mååånga röda drinkar.









Så här snygg blir man efter åtta cocktails.









Hannah vill tydligen vara med på bild.









- Ska vi hångla?
- Låt mig sova på saken.

fredag, november 25, 2005

Spritfesten

Idag har jag kommit så nära en hemmafru jag någonsin kommer att komma. Jag har gjort hemmarostade nötter med chili och lime, jag har dammat av alla mina vodkaflaskor, lagt en pyramid av citroner i en skål och plockat fram de fina cocktailglasen. Och nu ska jag gå till McDonald´s och köpa en kasse is till kvällens spritfest. Fan jag känner mig så händig. Snart ringer de väl från Äntligen Hemma och vill ha med mig i deras team. Fast då får jag vänligt men bestämt förklara att jag hellre vill kliva ombord med killarna i Roomservice. Johnny och Mattias är ju bara så söta. Nu är visserligen snickar-Björn från Äntligen Hemma också söt (och faktiskt med på min Ligga-lista) men Johnny och Mattias är ju två. Dubbelt så kul alltså.

torsdag, november 24, 2005

Dagen före Spritfesten

Idag har jag spenderat timmar i Hötorgshallen för att hitta exakt de rätta snacksen till en liten drinkkväll (vuxet ord för spritfest) som jag ska hålla för de närmast sörjande (tramsigt ord för polare) imorgon fredag. Salta pinnar, chips och jordnötter känns så –92. Hittade istället torkade fikon (ser och låter äckligt med är faktiskt gott), dadlar, oliver på längden och tvären och hasselnötter, valnötter och cashewnötter som jag ska rosta själv (Fredrik Paulún är så stolt). Äntligen ska jag få använda mig av mina ursöta skålar som jag köpte i Essaouira i Marocko. Och så ska de stora cocktailglasen invigas. Vild, vacker och vodka är temat för kvällen. Har som vanligt högtflygande planer på att få hångla och då lär den parollen komma väl till pass.

Jag var för övrigt på lunchdejt med mr Big idag. Utropstecken. Han är så nära en slå-lock-för-öronen-upplevelse man kan komma, om man räknar bort Mads. Han är en helt fantastisk MAN som är så snygg och smart och som man helst vill slita kläderna av hela tiden. Men det gjorde jag inte. Moget. Vi kom istället på att vi har en sak gemensam. Båda två har en extremt låg toleransnivå för andra människors ljud av olika slag. Folk som sörplar, som hostar, som snorar. A match made in heaven. Not?

onsdag, november 23, 2005

Hur ful är du?

Jag har just gjort fultalstestet. Jag fick ett fultal på 480 och hamnade grupp sex, i samma som Bill Clinton.

Analys: Jojo, här har vi legat i! Du ligger över vad socialstyrelsen anser som normalt och är du inte gift ska du nog ta och fundera över om du kan pressa in ett bröllop i nästa veckas schema. Detta för att visa att du aktivt gör något för att bromsa dit skenande fultal. Vad du behöver är att slå dig till ro med en man/kvinna och börja leva ett normalt liv där dubbelmackor och kebabspett är maträtter och inget annat! Men var vaksam, även i ditt radhusområde kan farorna lura bakom närmsta häck: Swinger-grannar som lockar med car-key-partys är en vanligt förekommande frestelse som lätt kan dra dig längre ned i fördärvet. Se även upp för oväntade kombinationer som "föräldramöte och blandbar" eller "twister och bastu". Dessa och andra, till synes harmlösa tillställningar, kan sluta i tragedi.

Låter ju som om jag har ett spännade liv. Får man leva på gamla meriter hur länge som helst ...?

tisdag, november 22, 2005

Subba Bubba

Imorse när jag gick hemifrån mötte jag en tant som bor i porten bredvid. Jag har sett henne ibland, hon är den där typen som står i fönstret och tvångspratar med alla som råkar gå förbi. Om vädret, om tvättstugan, om grovsopor, om postens öppettider. Typen som står och glor i titthålet så fort någon går förbi. Typen jag helst vill slippa. Hur som helst så frågar granntanten mig hur Astrid mår. Va, vem då, svarar jag? Hon tror att jag är någon j-la hemhjälp som varit hos damen på nedre botten. Nej du, svarar jag stött, jag bor här i huset. Bor du högst upp frågar hon mig då. Är det du som bor med Johan, han som är så trevlig, honom har jag inte sett till på ett tag. Varpå jag tvingas stå där på gatan och förklara att vi har gjort slut och att han flyttat ut. Varpå hon lägger sin beniga pomperipossahand på min arm och säger att det var väldigt synd, han var ju en sådan trevlig ung man. Så pratsam och stilig. Hon säger det inte rakt ut men det är underförstått att han var minsann trevligare än jag och att det säkert var mitt fel att det tog slut och fick tanten bestämma skulle det ha varit jag som flyttade ut och inte han. Shut up you old bitch, har jag lust att säga. Men jag ler sött och säger att det ska jag hälsa honom.

Människor som jag inte tycker om:
1. Granntanter som tycker att ens ex var en trevlig ung man.
2. Granntanter som tror att man jobbar som hemhjälp.
3. Gubbar som luktar illa, snyter sig offentligt eller fräser snor ur ena näsborren.
4. Folk som står i vägen.
5. Tjejer som pratar med ljus röst för att det ska få dem att låta kvinnliga.

måndag, november 21, 2005

Du + jag = sant?

Idag när jag satt i väntrummet hos min husläkare (jag skulle fixa ett nytt recept på triangelmärkta migräntabletter) bläddrade jag i en tidning och "råkade" fastna vid kontaktannonserna. La snabbt märke till att populära egenskaper är mysig, mogen, busig, diskret och fräsch. En del är väldigt specifika med vad de är ute efter. En man efterlyser "blonda flygvärdinnor för vänskap eller mer". En 40-årig kramsugen yngling är ute efter "kramgod, gravid kvinna för heta träffar". Eller den här. "Söt, snygg, rolig kille, 30 år söker busig, söt, diskret tjej med bil eller vinterjacka för att leka med i baksätet eller ute i naturen". Sen har vi dem som berättar om allt de själva har för att locka till sig kvinnor. Här har vi en tyskfödd, smärt 65-åring som har fritidshus med sjötomt och våning vid havet i Marbella. En annan lockar med en resa. "Vill du åka till Thailand? Du är en tjej, max 20, snygg med fin kropp, gillar fest. Jag 25 år, 180 cm/80 kg, ser rätt bra ut. Bjuder. Såklart".
Hm, inte illa. Sen har vi den bästa av alla. "Väldigt söt 40-årig kille med stor passion för rökande tjejer". What ever works for you.

Men alltså ärligt talat. Var träffar man vettiga män? Och då menar jag inte gamla ex som man ringer bara för att det är smidigt och att man vet vad man får (vad man inte får har man sedan länge förträngt). Har man som singel bara att välja mellan Spray Dates årliga sammankomster på Ålandsbåten och dyngfulla killar på krogen? Eller måste man anmäla sig till en kurs i Medborgarskolans regi? Eller är det bästa att gå på fest, att träffas via gemensamma vänner verkar ju populärt. Annars sägs det ju att gymmet är ett bra ställe att ragga på. Alla är lättklädda, lokalen osar av feromoner. Men jag är lite för fokuserad på att träna när jag är på gymmet så det funkar inget vidare. Folk som träffas på jobbet verkar också vanligt. Men jag är ju frilans och jobbar hemifrån så det verkar inte så troligt.

Sen måste man ju ställa sig frågan om man verkligen vill "träffa någon". Det är trots alls väldigt roliga att vara singel. Dricka champagne, träffa sina fantastiska tjejkompisar, shoppa upp halva lönen utan att någon kommer med synpunkter, hyra romcoms utan att någon gnäller att de inte vill se en "tjejfilm" och föreslår istället en action med Jean-Claude van Damm, flirta vilt med främmande karlar och låsa in sig i lägenheten och kolla på Sex and the City och äta Ben & Jerry-glass en hel dag. Kan man få göra ovanstående och samtidigt ha någon att hångla med? Eller är det att ha kakan och äta den?

söndag, november 20, 2005

Dagen efter

Joråsåatt. Man fick hångla lite igår. Kvällen började hemma hos Singelpinglan där vi drack cava. Sen gick vi till en bar vid Horntull och kollade in en spelning. En i bandet är en kompis till Spingelpinglan så vi var mest där för att supporta honom. Det var en twenty-something kille som sjöng om Livet och Kärleken. Lite sing-a-long meets nödrim. Och minst två av låtarna, som han hade skrivit själv, var skrämmande lika Alphavilles gamla slagdänga Forever young. Sen gick vi vidare till Kvarnen. Det är verkligen förortsmecka där på helgerna. Men nu till själva hånglet. Jag hittade mig en söt australiensare och med honom fick man hångla en liten stund. Ganska trevligt. Men idag kommer jag knappt ihåg vad han hette. Skulle jag vara ett vittne och få se ett gäng killar stå på rad och vara tvungen att peka ut honom vete sjutton om jag skulle klara av det. Inte på grund av att jag var så full utan för att han inte var tillräckligt intressant. Hade han inte kommit från Australien hade jag nog dissat honom. Men det bästa är att jag numera kan säga: Jag har inte hånglat på 1 dag.

I veckan har jag däremot en date med Mr Big. Men eftersom att han är så svår har jag inga höga förhoppningar, mer än att det ska bli kul att träffa honom igen. Honom skulle jag däremot känna igen på en line-up. På en mils avstånd, i tät dimma, utan linser, med förbundna ögon och störningsljud i öronen.

lördag, november 19, 2005

La fiesta de los honglos

Nu ska jag ut och dricka skumpa. Återkommer imorgon, förhoppningsvis med fullständig och totalt utlämnande hångelrapport.

Upp och hoppa

Klockan är strax efter tio och jag har varit vaken i snart två timmar. Har hunnit äta en stadig havregrynsfrukost (fiberberikade gryn såklart) och nu ska jag sticka iväg och träna. Jag tror jag är på väg ur svackan. Det har inte varit så illa att jag struntat i att träna men det har inte varit lika kul. Omid tror att det beror på 1. Min tennisarmbåge spökar och jag kan inte gå på bodycombat eller box (blir det inte bättre snart kommer min naprapat att testa akupunktur). 2. Det är mörkt och kallt ute och man blir allmänt låg. 3. Jag har inte sett resultat på ett tag och då tappar jag sugen. I fredags när jag körde med Omid var jag så psykiskt slut att jag mest ville gå hem och gråta hela tiden. MEN. Jag tog mig igenom hela träningspasset och det var nog den bästa prestation jag gjort på länge. Det är faktiskt inte svårare än så att man måste bestämma sig. Vem ska vinna? Jag eller känslan av att allt är jobbigt och att man bara vill ge upp? Men som sagt idag känns det bra! Ska köra ett spinningpass och sedan ett bodypump-pass direkt efter det hade jag tänkt. Skönt!

fredag, november 18, 2005

Närkontakt

Eftersom att jag vet att jag har miljontals fans out there, snygga danska män, snickare, kroppsbyggare, hus-i-Äppelviken-ägare, som desperat vill ha kontakt med mig, få lite one-on-one-time så har jag numera en mailadress. Så har du något att säga som du inte står för eller vill dela med "resten av världen" så maila mig då istället. Jag lovar att inte hänga ut och håna dig. Och som vi säger. Foto är lika med svar.

Du hittar mailadressen till höger här och ja, det är jag som länkat alldeles själv.

torsdag, november 17, 2005

Liggalistan

På allmän begäran kommer här den fullständiga ligga-listan. Jag är fortfarande lite osäker på ordningen. Ska verkligen Brad komma före Morten? Är Jason Lewis värd en nionde plats? Och är Björn Christiernsson verkligen bara en bubblare? Det enda jag är riktigt säkert på är att vinnaren är, och kommer alltid att vara, Mads Mikkelsen. Fortfarande så snygg att det slår lock för öronen. Och på solklar andraplats kommer hans landsman Viggo. En annan sak som jag är ganska så säker på är att jag kan tänka mig att ligga med män som i skrivande stund inte kvalat in på listan. Faktiskt.

The List
01. Mads Mikkelsen
02. Viggo Mortenssen
03. Robbie Williams
04. Johnny Depp
05. Keanu Reeves
06. Brad Pitt
07. Mikael Persbrandt
08. Morten Harket
09. Jason Lewis
10. Ewan McGregor
11. Jude Law
12. David Beckham
13. Jean-Marc Barr
14. Michael Vartan
15. Orlando Bloom
16. Fredrik Ljungberg
17. Robert Downey Jr
18. Fredrik Rydman (Bounce)
19. Rob Lowe
20. Peter Sinding Larsen

Bubblare
01. Björn Christiernsson
02. Andreas Wilson
03. Dogge Doggelito
04. Ola Rapace
05. Angelina Jolie

onsdag, november 16, 2005

Aldrig får man ha riktigt roligt

Nu säger forskare att man kan få cancer av oralsex. Tänk va. Aldrig får man ha riktigt roligt. Allt kul är tydligen farligt. Äta godis, dricka kopiösa mängder sprit och nu det här. De har tydligen hittat ett samband mellan papillomvirus (vilket jag tycker mest låter gulligt) och munhålecancer. Går det riktigt illa kan man tvingas göra stora kirurgiska ingrepp i munhålan vilket kan medföra svårigheter att tugga, prata och svälja. Men ärligt talat, har vi egentligen så mycket vettigt att säga varandra? Och svälja? Vem gör det frivilligt? Only when surprised som Samantha i Sex and the City säger. Så what the heck. Vi tar väl den risken …

Ny kandidat på ligga-listan. Michael Vartan i Alias.

tisdag, november 15, 2005

En bra dag

Idag försov jag mig. Vaknade med ett ryck och fattade inte var jag var. Yrade runt en stund och funderade på vem jag skulle ringa. Mamma, brandkåren, fröken Ur? Hetsade iväg till naprapaten. Tennisarmbågen är fortfarande inte bra. Tröttsamt. Men efter det blev dagen bara bättre och bättre. Träffade Hannah och fick två superduper-roliga jobb. Eftersom att jag vet att hon läser detta kan jag även passa på att säga att hon är väldigt snygg och smart också. Sen bestämde jag och chefen på Fitness Magazine att jag bara kommer att vara frilans för dem i fortsättningen. Vilket passar mig perfekt. Det är ju det jag vill. Sen svängde jag förbi gymmet och stod och nötte på crosstrainern i 45 minuter. Som sagt. En bra dag so far. Fast jag har inte hånglat på 46 dagar. Det drar ju ner det allmänna betyget något. Men dagen är inte över.
Kanske kan jag hitta en utmattad man, som inte orkar säga nej, på spinningen ikväll?

Kom på att jag vill göra ett tillägg på min liggalista. Ursöta och überhändige snickaren Björn Christiernsson från Äntligen Hemma. Han gillar iofs motorcross och det känns väl sådär. Men favoritmöbeln är sängen. Såja.

måndag, november 14, 2005

Värsta bönan

Idag har jag varit på spa och fått en kaffeinpackning. Malda kaffebönor som peeling, sedan någon kaffesmet som jag fick ligga med (det enda man får göra det med nu förtiden) i tjugo minuter, invirad i gladpack, samtidigt som man fick en skalpmassage. Det hela avslutades med en insmörjning med kaffelotion. Det luktade inte så mycket kaffe, mest oljor och sånt. Men det var mycket skönt och nu är jag len som en barnrumpa. Kaffet ska tydligen ha en uppiggande effekt på huden. Det vete fan. Men Julia Robert gör det så då ska väl inte jag vara sämre.

Jag är inte Charlotte Perelli

Jag kan inte läsa. Tant Doris påpekade mycket riktigt att jag inte alls är Charlotte Perelli. Utan Charlott Permell. Mitt i naturen-kvinnan. Savann istället för schlager. Lite coolare.

söndag, november 13, 2005

Jag är Charlotte Perelli

Gjorde just detta test. Det visade sig att jag är Charlotte Perelli.
Jag är trygg i mitten, men drar lite åt det mer okonventionella hållet. En har en balanserad livsföring med inslag av individualism och spänning. Jag vill absolut ha nya upplevelser, men bara på därtill avsatt tid. Jag har lätt att bli anställd. Yrke som tydligen passar mig är sommelier, inredare eller så ska jag arbeta till sjöss.

Soft söndag

Idag har jag typ gjort ingenting. Drog ner på gymmet och tog ett spinningpass. Körde på World Class Alvik, eftersom att det är närmare hem, och fan vilka dassiga cyklar det har där. Stenhårda sadlar. Slår vad om att jag fått blåmärken! På Kungsholmen har de assköna sadlar som till och med är glitterröda. En fröjd för arslet.
Sen var det storhandling som stod på schemat. Bunkrade upp med styckfrysta kyckling- och laxfiléer, tonfiskburkar och kesella. Har ätit på tok för mycket godis och onyttigheter de senaste veckorna och det ska det bli ändring på. Nu! Stod bakom David från Hey Baberiba i kassan. Han hade köpt storpack toapapper, köttbullar, färsk pasta, två tandborstar, leverpastej och juice. Sen stod han och läste på sitt kvitto jääättelänge för att kolla att inget blivit fel. Rätt ska vara rätt. Sen på vägen hem skulle jag ta t-banan och det kom ett Alvikståg, alltså avstigning för samtliga. Sen när tåget åkte såg jag att det satt en kille på tåget och sov. Alltid lika kul. Undrar om han vaknade med ett ryck och så var det beckmörk och tåget stod i en övergiven hangar.
Vad har jag mer gjort? Jo, kollat på Star Wars III och blivit besviken. Väntat, men ändå. Sen har jag såklart ringt min pappa eftersom att det är Fars Dag.
Detta är kanske inte att "göra ingenting". Men ingenting upphetsade i alla fall. Upphetsad kommer jag däremot att bli klockan tolv då utvalda Stella-grejer sälja på nätet. Men det blir väl folkstorm och hela H&M-servern kraschar.

lördag, november 12, 2005

I´m back baby

Ordningen är återställd. Livet har långsamt börjat återgå det normala. Paket-tiden är förbi, jag måste lägga det bakom mig och gå vidare. Idag klev jag upp tidigt, för att vara en lördag i alla fall, och åkte till gymmet där jag gick på ett spy-jobbigt spinningpass. Efter det ställde jag mig och trampade på crosstrainern och kollade på någon repris av Dr Phil. En tjej som blivit mobbad i skolan konfronterade sin plågoande. Mycket tårar och tandargnissel. Från tjejerna på tv alltså. Sen gick jag in på Västermalmsgallerian och H&M i hopp om att några nya Stella-grejer kommit in. Icke. Köpte istället Madonnas senaste och en badrumsmatta. Och vad har kvällen i sitt sköte undrar ni nu. Ja, det blir middag och vin nere på stan med min fenomenala tjejkompis tillika supermassör Carlotta. Men det blir nog inte så sent, har högtflygade gymplaner till morgondagen. Tänkte köra ett dubbelpass med spinning och pilates.

Sporty is back.

fredag, november 11, 2005

Paketet

Idag när jag kom hem stod det där. Paketet. Men, tänkte jag, när jag såg det. Vad litet det är. Inte kan väl något så litet vara bra? Det har man ju dålig erfarenhet sedan tidigare om man så säger. Storleken har betydelse. Och inte vägde det 17 kilo heller. Jag bar in det och slet upp det så att frigolitbitarna flög åt höger och vänster. Men ... vad fan???!!!
I paketet ligger det en bunt med cd- och dvd-skivor från ett danskt företag som sysslar med mental träning. Jag var ute på jobb på hälsomässan för ett tag sedan och jag måste ha träffat nån knickedick i en monter där. Jag har således numera skivor med namn som Stressa av, Lindra din smärta, Energikick & självförtroende, Hälsa & välmående (med avsnitt som Pepping för bättre hälsa, Positiv superladdare, Tacka kroppen och Inre semester) och Harmonisk graviditet. Och jag lär väl behöva dem nu när paketet var en sådan besvikelse. Ja, kanske inte den sista skivan. Jag är mer inne på spåret Harmoniskt hångel. Men någon sådan skiva fanns inte med i paketet.

Jaha, gott folk. Vad fan ska vi prata om nu då? Det blir till att ta till flaskan.

torsdag, november 10, 2005

Inget jävla paket del IV

Jag har inget liv längre. Paketet håller långsamt att ta över. Som en seg, tjock kartongfärgad massa rinner den in och lägger sig över allt annat. Det är allt jag tänker på. Och det enda jag kan blogga om tydligen. Saker som jag vanligtvis skulle berätta, till exempel att jag krockade med en kille när jag var på väg ut från ICA-butiken och hörde mig själv säga "Hoppsansa". En nära pensionärs-upplevelse. Eller som att jag var en microsekund ifrån att presentera mig när jag skulle beställa en latte på Coffee House på Kungsgatan i förrgår. Eller att jag inte orkade trängas på H&M idag för att köpa den där Stella-tröjan jag så gärna vill ha men som jag tänker försöka köpa på lördag för att jag hört ryktas att det kommer en ny sändning med kläder då. Eller som att jag inte hånglat på väldigt länge. Inte på 41 dagar faktiskt, men vem håller räkningen.
Nej, inget sådant har jag kunnat blogga om. För PAKETET har tagit upp all energi. Och idag när jag kom hem satt lappen om "Tillfällig fullmakt" kvar på min dörr. Och utanför den var det tomt. Inget paket. INGET PAKET!!! Vad fan gör Box Delivery med mig. Jag håller på att tappa förståndet!

onsdag, november 09, 2005

Inget jävla paket del III

Jag vet fortfarande inte vad det är i paketet. Men däremot har jag lyckats lösa problemen med utlämningen. Tror jag. Jag kommer att sätta upp en lapp på dörren, en slags fullmakt, där jag säger att det är okej att Box Delivery-gubben ställer paketet utanför min dörr. Men är det något jag har lärt mig så är det att man inte ska ropa hej fören man har det danska paketet i sin hand. So to speak. Men går allt enligt planerna vet jag vad det är i paketet imorgon kväll.

Och jag tänker berätta för alla utom Glenny.

tisdag, november 08, 2005

Inget jävla paket del II

Idag har jag lekt detektiv. Luskade reda på att det var Box Delivery som skulle delat ut mitt paket. Men eftersom att jag slängt avin kunde de inte hitta något när jag ringde. Så jag blev kopplad och kopplad och kopplad. Och slutligen bortkopplad. Men sen kom jag fram till en urtrevlig kille som letade i sin lilla dator och lyckades få fram kollinumret. Och det stod att de skulle köras ut idag. Hurray! Men dessvärre stod min hemadress på paketet (precis som i fredags) så paketkillen lär ju inte ha kommit in genom porten och eftersom att jag varit ute på jobb kunde de inte lämna ut det eftersom de tydligen vill ha en signatur. Nåja, nu har jag numret så jag kan ringa Box Delivery imorgon igen och fråga vad som händer. Bara för att det just nu råder pakethets på bloggen är det säkert bara 17 kilo dansk skit i det.
To be continued …

måndag, november 07, 2005

Inget jävla paket

Gick till postutlämningsstället för att hämta mitt 17 kilo tunga paket från Danmark. Men icke. Det hade inte kommit något. Grrr. Och nu har jag tappat bort den där lilla avin så jag vet inte ens vem jag ska ringa och fråga. Tror att det var Box Delivery som skulle köra ut det. Kan man ringa deras växel och säga att man tror att man eventuellt kan tänkas ha ett paket från någon med något hos dem någonstans? Och att det kan tänkas stå Mads och Hanteras Varsamt på ena kortsidan. Inte?

Nu är det tio minuter kvar till Fredrik & Filip släpper loss på Ibiza. Not to be missed.

söndag, november 06, 2005

Money, money, money

Varför går helgerna så fort? Man blinkar till och vips är det söndag kväll och snart ska man sova och sen när man vaknar är det måndag. Igen. Jag har visserligen ett jobb som jag älskar. Men. Ibland önskar jag bara att jag kunde vinna en sisådär 40-50 miljoner kronor på Lotto (folk som önskar att de vann en miljon är tramsiga … det räcker ju i max tjugo minuter). Då skulle jag bara åka på massa spa och lyxresorts, shoppa dyra saker i New York, London och Paris. Sen skulle jag resa till varma länder. Karibien, Söderhavet, Indonesien ... Och där skulle jag sola, dyka, göra yoga på stranden. Sen skulle jag resa lite till. Och så skulle jag åka till L.A och köpa ett hus och bli granne med Viggo och sen skulle vi lära känna varandra och så skulle bli kära. Märker ni att jag nästan helt kommit över Mads (efter Hannahs Judaskyss) och istället projicerat min pubertala kärlek mot hans landsman. Framsteg? Inte vet jag. Men eftersom att jag inte ens spelar på Lotto känns allt detta ganska avlägset. Fast det såklart. Jag kan köpa mig en trisslott imorgon på lunchen.

Inled mig inte i frestelse. Jag kan hitta den själv.

fredag, november 04, 2005

Friday Night Fever

Jag har feber. Jag är sjuk. Ont i huvudet har jag också. Om mig är det synd. Jag tänker ligga i soffan hela helgen. Titta på filmer. Dricka stora koppar yogi-te med honung. Äta clementiner. Och kanske glass. Kanske mycket glass.

De ringde de från Box Deilvery. Det har ett paket till mig som kommer att levereras på måndag. Det väger 17 kilo och är från Danmark. Har ingen aning om vad det kan vara. Jag har inte beställt något. Det enda jag brukar få som företagspaket är produktprover från någon schampotillverkare eller så.
Men vad kan detta vara? Smørrebrød? En styckmördad Olsen Brother? En dansk skalle? 17 kilo dansk gladporr? Hm.
Hur mycket väger Mads Mikkelsen tror ni?

onsdag, november 02, 2005

Är du för eller mot?

Är det bara jag eller har det gått inflation i det här med olika band? Rosa bandet för att visa att man stödjer bröstcancerforskningen. Och nu det vita bandet för att visa att man är emot våldtäkt. Och så har vi alla armband i olika färger för att visa att man är emot doping, rasism, prostatacancer, fotbollsvåld. Missförstå mig rätt nu men finns det verkligen någon som är FÖR de här sakerna? För bröstcancer. För fattigdom. För aids. Sen har vi singelringen. En turkos historia för den som vill visa att man är lös och ledig. Vad är nästa grej. Ska-vi-gå-hem-och-sätta-på-varandra-och-sen-aldrig-mer-ses-ringen? Bra affärsidé föresten. Kom ihåg var ni hörde det först.

Micke P

1 181. Så många tecken innehöll dagens artikel i Aftonbladet om hur Micke P och Sanna Lundell stannade vid en bensinmack för att handla. Och ändå krävdes det fyra (!) journalister för att svänga ihop denna historia. Det är typ 300 tecken var. Bylineraden ser nästan längre ut än själva artikeln. Lyssna på det här:

Mikael Persbrandt hoppar ut ensam och går in. Sanna Lundell sitter kvar tillsammans med ett barn i knät. Hela situationen andas hemlighetsmakeri.
-I normala fall hade väl sällskapet följt med in. Men det kändes som om de inte ville synas för mycket ihop, säger ett ögonvittne.
Efter en stund kommer Mikael Persbrandt ut med fyllda kassar.

Jag tror ta mig fan att jag skrattar ihjäl mig! Vilket DRAMA! Visst är det en stor grej att Micke P ska bli farsa. Och visst läste jag det. Men c´mon! Undrar vad som händer om det skiter sig med Sanna. Kommer pappa Uffe att skriva en taskig sång om det, precis som han gjorde efter bråket med Josefine Nilsson?

tisdag, november 01, 2005

Helt lost

Ibland fattar man inte vad folk snackar om. Det kan ältas om gårdagens tv-program i evigheter. Tv-serier där karaktärerna är som nära vänner. "Såg du vad Seth gjorde igår, det var verkligen inte likt honom". Eller som evighetshistorier som Lost där vissa väljer att titta ett avsnitt i taget medan andra laddar ner hela skiten och sen sitter och myser för att "de vet vad som kommer att hända". Varpå de andra skriker "säg inget, säg inget". Såg förövrigt i SvD hade en omröstning igår och att Lost är en av de populäraste tv-serierna. Tätt följt av Desperate Housewives (som jag förövrigt tycker blir sämre för varje avsnitt).

Jag kan stolt meddela att jag aldrig har sett ett enda avsnitt av:
1. Lost
2. 24
3. OC
4. Cityakuten
5. Alias
6. The 4400
7. Kommissionen

Filmer jag aldrig sett (men som jag kanske borde ta och hyra):
1. Ömhetsbevis
2. En officer och gentleman
3. Den långs flykten
4. Crouching Tiger, Hidden Dragon
5. Casablanca
6. Schindlers List
7. Lilja 4-ever

Filmer jag önskar att jag hade sluppit att se:
1. Swept Away
2. Alexander
3. Mulholland Drive
4. Battlefield Earth
5. Space Cowboys
6. Core
7. Queen of Sheba´s Pearls

Filmer som jag kan se om och om igen:
1. T2
2. Sagan om Ringen (triologin)
3. Nyckeln till frihet
4. När lammen tystnar
5. True Romance
6. Det stora blå
7. Pulp Fiction

Filmer som jag gråter floder till:
1. Dancer in the Dark
2. En familj som andra
3. Kramer mot Kramer
4. ET
5. Broarna i Madison County
6. Million Dollar Baby
7. Bambi