Jag har just avverkat en 90 minuters power walk. Svettigt värre i solen vill jag lova. Skönt att få komma hem och svalka sig och dricka en fruktig och iskall jordgubbsproteinshake. Om en stund ska jag stretcha. Tror jag. Varför är det så att man bara tycker att det är kul att göra sånt som man är bra på och att det är trist att göra sånt man är mindre bra på? All löp- och styrketräning gör en knappast smidig. Är snarare stel som en pinne. Nåja, inte lika stel som mitt ex som tyckte att han stretchade baksida lår när han satte upp foten på en tröskel och som knappt kunde knyta sina egna skor (det är därför så många män förespråkar kardborreknytning tror jag).
Nu ska jag skriva trehundra artiklar som bara blivit liggande när jag har haft fullt upp med att rulla in saker i bubbelplast, springa på ambassaden och dagdrömma om Amerika. Ikväll ska jag träffa Hannah. Blir förhoppningsvis något glas vitt, massa skvaller och visdomsord. Det senare brukar hänga ihop med det första.
Tror man.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag ringde Hannah när jag slutade, i fåfäng förhoppning att ni fortfarande satt någonstans. Det gjorde ni inte. Men vi ses ju på bartömningen om inte förr!
Ps, mitt word verificaion är "aolia". Så... blommigt på något vis.
Vi är så gamla å orkar inte vara ute så länge ...
Vad är ett word verification och varför är du aolia? Låter som en majonäsbaserad dipp i mina öron. =)
Word verification = Spamstoppare, alltså bokstäverna man fyller i här nere när man är redo att skicka sin kommentar.
Aha! Men du har väl alltid varit lite blommig. Mitt word verification är ywumh. Låter snabbt. Eller gott.
Skicka en kommentar