Igår var jag och hälsade på min gamla mormor. Hon fyller 90 snart och är lite skruttig. Men hon har fortfarande mål i mun och tycks med åldern ha tappat en och annan spärr. När vi sitter och dricker kaffe går en sköterska förbi och det var tydligen inte min mormors favoritsköterska för hon ställde ner koppen, nickade mot henne och säger högt och tydligt att ”hon där är helt vrickad i huvudet”. Sån tänker jag också bli.
Idag var jag och lunchade med Sandra som jag pluggade journalistik med för tusen år sedan. Hon är bosatt i New York sedan fem år tillbaka och hemma på blixtvisit i Stockholm. Det känns så skönt att veta att jag kommer att ha en riktigt, riktigt bra (och svensk) tjejkompis bara en tågresa bort. Att flytta känns plötsligt mycket mindre läskigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar