Felix är död

Igår fick Felix somna in. Två sprutor. Först en lugnande och sedan en överdos narkosmedel. Det var över på en kvart. Har inte riktigt fattat att hon är borta. Jobbigast var det igår kväll då jag skulle gå och lägga mig. Det fanns ingen kisse som trampade runt i sängen, som försökte lägga sig i min bok när jag läste eller kurade ihop sig som en liten boll bredvid mig. Och imorse ingen som skuttade framför mina fötter i ren glädje över att jag äntligen vaknat. Och hur ska jag kunna jobba utan att ha en sällskapssjuk liten tjockis som demonstrativt kliver fram och tillbaka på tangentbordet, sedan gillar läget och lägger sig bredvid mig i värmen från skrivbordslampan och kurrar? Det känns bara tomt.