Usch, jag är hemma

Så var man hemma i Sverige igen. Illamående av sömnbrist och jetlag. Igår satt jag ute i 23-gradig strålande sol och höll en Knickedick i handen och idag huttrar man runt i all sin ensamhet i åttagradigt regn. Iklädd en på tok för stor t-shirt med Madison Fire Department-tryck på ryggen, så där lite lagom patetiskt. Så kan det gå. Slut är det också på pannkaksfrukostar, friterad mat och kopiösa mängder vin. Tillbaka till havregrynsgrötsverkligheten. På torsdag och fredag ska det tränas med PT Omid igen. Känns mycket märkligt att helt plötsligt inte vara mitt i en Gilmore Girls-idyll. Men så mycket kan jag säga, passet ligger inom räckhåll. Och planer har börjat smidas.


















Down Town Madison.













Den så omtalade baren Dolly´s där Dave serverar billiga och starka drinkar och lokalbefolkningen roar sig med att sjunga country-karaoke.

The Beach kantat av åttamiljonerdollars-villor. Vill ha!