Sluta gnäll

Bara för att jag skrev att jag hade ett botemedel mot huvudvärk så funkade det inte idag. För varje set dunkade värken sig bara starkare och starkare. Och när jag efter 50 minuter klev upp på crosstrainern för 25 minuters intervallträning tryckte det så bakom ögat att det tårades. Men jag tänkte inte ge vika för lite huvudvärk. Så jag satte igång. Minst fem gånger var jag på väg att ge upp. Men då tänkte jag: kommer min huvudvärk att magiskt försvinna om jag ger upp nu? Svar nej. Kommer jag att känna mig bättre om jag ger upp nu? Svar nej. Kommer jag känna mig misslyckad OCH ha ont i huvudet om jag ger upp nu. Svar ja. Så jag fortsatte. Nu sitter jag här och har visserligen fortfarande lite huvudvärk men jag känner mig ganska nöjd ändå. Jag gav inte upp. Självklart ska man lyssna på sin kropp, jag tränar till exempel aldrig med feber eller om jag är riktigt förkyld. Men för det mesta mår jag bättre av att träna än att inte göra det. Och jag vet när min kropp menar allvar och när den bara är lite gnällig.

Huvudvärk

Imorse vaknade jag med en sprängande huvudvärk. Den har satt sig så där härligt skönt bakom höger öga och dunkar så att det känns som om ögat ska ploppa ur. Urk, vad trött jag blir. Men jag var helt slut igår, redan vid sjurycket var jag redo för sängen. Kickboxning plus intervaller tog musten ur mig. Men som tur är vet jag ett bra sett att bota huvudvärk – styrketräning. Av någon anledning släpper alltid min värk när jag tränar hårt, det har väl att göra med att blodet pumpar snabbare eller nått. Idag ska jag köra ben med gående utfall, benpress, lårcurl och raka marklyft. Sen avslutar jag passet med vadpress och vristcurl. Tyvärr måste jag lägga intervallträningen direkt efter styrkepasset. Det kommer att bli svinjobbigt men idag har jag inget val. Vi har så mycket att göra i eftermiddag. Vi måste preppa huset som mina föräldrar ska bo i, städa, se till att det finns lakan och handdukar, fylla kylen med frukostmat och kaffe. Sen ska vi åka till IKEA, de har äntligen fått in gardinerna jag vill ha plus att vi måste köpa utemöbler. Och innan det måste jag skriva klart två artiklar. Så varför sitter jag här och bloggar? Nepp, på med träningskläderna på momangen och sätt lite fart!

Nästan chokladpudding

Hej å hå vad jobbigt det var med intervaller idag. Benen var helt slut efter förmiddagens kickboxningspass och närapå krampade halvvägs. Fick köra 15 sekunders sprint, 15 sekunder återhämtning i ett par minuter för att orka. Sen tillbaka till 40 sekunders intervall. Men oj vad skönt det var när crosstrainerns klocka äntligen visade på 25 minuter. Och vad nöjd man känner sig när man fullföljer passet trots att man helst vill lägga sig ner och dö. Fick gå hem och eftersvettas på verandan. Puh.

När man går på diet vill det till att man är envis och har sina mål klara för sig. Och att man har fantasi. Mitt mellanmål på eftermiddagarna består oftast av en proteindrink och valnötter. Men idag hällde jag pulvret i en liten skål och skvätte i lite vatten och rörde om tills det blev som en smet. Sen hällde jag i en tesked svart, starkt kaffe. Och det smakade ju som värsta chokladpuddingen. Mums.

Tisdag + Kickboxning = Sant

Idag är det inte sommar längre. Snarare halvmolnig vår. Fast det är väl som det ska, det är ju bara april. Men lite trist är det att det ska regna torsdag och fredag när mina föräldrar kommer och hälsar på, fast det ska klarna upp till helgen. All good.

Snart ska jag sticka iväg på kickboxning. Är som vanligt laddad som sjutton, det är alltid lika kul. Tony vet att jag gillar att ta i så att knogarna blöder så han brukar alltid skrika och peppa mig lite extra. Han är som min privata boxnings-pt. Sen ska jag köra mitt intervallträningspass på eftermiddagen. Ska man öka på sin konditionsträning är det nämligen bättre att köra fler pass än längre pass. Där emellan måste jag hinna skriva klart en Metrokolumn, börja fila på en krönika till Fitness Magazine och skicka tusen jobbmail. Tur att man är snabb och übereffektiv (en nyhetschef på Aftonbladet kallade mig för Blixten).

Dagens lästips: Missade ni mitt matreportage från Cypern i SvD kan ni läsa det här. Massa mumsig meze utlovas. Och i senaste numret av Femina (maj nr 5) kan ni läsa mitt träningsreportage om hopprep som konditionsträningsform. Det perfekta träningsredskapet att ta med på semestern.

Taggad

Morgonens intervallträning gick som en dans. Mina vanliga 25 minuter med 40 sekunder sprint och 20 sekunder återhämtning var jobbiga men bara på ett bra sätt. Efter det fick jag dra ut en köksstol (nej, vi hittade inge utemöbler på Wal Mart, allt är fult eller för smått – nackdelen med att ha en tvåmeters pojkvän) i solen på vår gräsmatta, äta tonfisksallad, dricka svart kaffe och jobba. Inte helt fel att vara egenföretagare ibland.

När Knickedicken kom hem från jobbet gick vi till gymmet och körde styrka. Även det gick förvånansvärt bra, var så taggad efter vilodagen. Körde en kombinerad överhands- och underhandsfattning kring skivstången på marklyften eftersom jag kör så tungt att mina fingrar vill öppna sig på slutet. Gick mycket, mycket bättre. Nu ska vi brassa igång grillen, det blir hemlagade kalkonburgare (utan bröd för min del) och rostade grönsaker ikväll. Livet på en pinne.

I love Mondays

Ibland älskar jag måndagar. Jag riktigt längtar efter att få sätta mig framför datorn och skriva artiklar, kolumner och långa att-göra-listor. Jag älskar listor. Ibland skriver jag listor på olika listor jag ska skriva. Ibland skriver jag så många listor att jag knappt hinner med att göra det som står på listorna. En annan sak som jag såg fram emot när Knickedickens väckarklocka ringde klockan 06 var att få gå upp och äta min frukostgröt. Jag skulle ju kunna vara med i ”The Price is Right” för jag blir ju glad för det minsta lilla idag. Men vad kan man göra när solen skiner och de lovar 25 grader varmt? När man har en kvarts cykeltur ner till beachen? Och när vilodagen är över och jag ska få svettas på intervallpasset och träna rygg, baksida axlar, biceps och mage?

Dagens USA-snackis: Gay therapy har ökat med 30 procent de senaste fem åren. ”Terapin” går ut på att ”bota” homosexualitet och drivs inte helt oväntat i kyrkans regi. Tänk om det fanns christian idiot therapy.

Uterum

Idag är det min vilodag och den ska jag njuta av i fulla drag. Det gör ju inte saken värre att det är strålande sol och dryga 20 grader varmt heller. Eller att det är en stor Car Show nere i Hammoasset State Park. Sol på näsan, glittrande hav och 50-talsbilar. Kan det bli bättre?

Planen är även att åka till Wal Mart och Job Lot och leta efter utemöbler till vår porch. Har köpt värmeljus-lyktor, blomkrukor och ett par växter. Grillen står och glänser på gräsmattan och den svenska flaggan vajar i vinden. Stora odlingslådor och frön till vårt egna grönsaksland ska inhandlas i veckan (Knickedicken vill helst ha på sig en overall, hålla i en grep och tugga på ett grässtrå misstänker jag). Nu skulle jag kunna säga att vi håller på att fixa ett ”uterum” men det är ju ett sådant ostigt uttryck. Typ som ”vårjacka”. Eller ”matig sallad”. Eller "modebyxor". Men schysst kommer det att bli.

Proteindrinkar

Oj, vilken respons jag fick på mina kesella-recept. Därför tänkte jag även passa på att bjuda på mina favoritproteindrinkar. Samtliga recept är med minimjölk men om du, liksom jag går på diet, kan du såklart blanda drinkarna med vatten. Testa även att klicka i lite kesella lätt innan du kör drinken i mixern så får du en krämigare, och proteinstinnare, shake. Att köra i fyra till fem krossade isbitar gör drinken isig och cool. Drinkarna med banan innehåller fler kolhydrater och är perfekt som återhämtning efter träningspasset.

Banana Rama
3 dl minimjölk
½ banan
1 skopa proteinpulver choklad

Strawberry Sensation
3 dl minimjölk
1 dl osötade jordgubbar
1 skopa proteinpulver vanilj eller jordgubb

Berry Beverage
3 dl minimjölk
1 dl osötade hallon eller blåbär
1 skopa proteinpulver vanilj

Peanut Pleasure
3 dl minimjölk
½ banan
1 tsk osötat jordnötssmör

Mumsig Mintkyss
3 dl minimjölk
1 msk kakao
1 skopa proteinpulver mintchoklad

Kardemumma Mumma
3 dl minimjölk
1 skopa proteinpulver vanilj
1 tsk kardemumma

Coffee Delight
2 dl minimjölk
1 dl starkt kallt kaffe
1 skopa proteinpulver vanilj eller choklad
1 tsk kanel

Hawaiian Tropic
2 dl minimjölk
1 dl ananasjuice
1 skopa proteinpulver vanilj

Coco Cobana
3 dl minimjölk
0,5 dl kokosmjölk (lättvarianten)
1 skopa proteinpulver vanilj eller choklad

Carbohydrate Combo
3 dl minimjölk
1 banan
1 ägg
1 skopa proteinpulver vanilj eller choklad

Breakfast Break
3 dl minimjölk
1 banan
½ dl havregryn
1 ägg
1 skopa proteinpulver vanilj eller choklad

Vitaminläsk

Nu har läsktillverkarna verkligen fått till det. I sitt desperata försök att få oss att fortsätta dricka deras sockerstinna drycker har de nu lanserat en ny dricka med tillsatta vitaminer och mineraler. Så dumt att man knappt vet vad man ska säga. Diet Coke Plus och Tava (Pepsi) marknadsförs inte ens som soda utan som sparkeling beverages. Och det sorgliga är att folk (läs: amerikaner) kommer att gå på det. Nu kommer de bälga i sig cola i tron att det är rena rama hälsodrickan. Är det något jag har lärt mig här i USA är att när folk säger "it´s good for you" så bör man läsa innehållsdeklarationen extra noga. Ja jösses.

Time for tv

Om en timme är det tv-dags. Bara att bänka sig i soffan för två timmars mästerlig underhålling. Nya avsnitt av Ugly Betty och Grey´s Anatomy. Ska bli spännade att se vad som händer med de där två personerna som det hände någon med förra avsnittet. Här är jag medvetet kryptiskt, vill ju inte sabba något för er där hemma som följer serien.

Kom förövrigt på ett till Kesellarecept. Fräs tonfisk, hackad lök, tomatkross, curry och svartpeppar i en stekpanna. Låt svalna någon och rör sedan ner kesellan (röran får inte vara för varm för så skär sig kesellan). Servera med fullkornspasta. Jummie.

IKEA tur och retur

Igår var vi tvungna att åka till IKEA. Igen. För Knickedicken råkade ta fel byrå, en brunsvart istället för den vita som vi ville ha. Nu tänker ju jag inte leka något blame game men det stod ganska klart och tydligt på hyllan att det var en brunsvart byrå i kartongerna. Det satt till och med en liten färgplupp bredvid för icke läskunniga. Men det kan väl hända den bäste. Inte mig, men den bäste.

Gårdagen bjöd även på benövningar på gymmet. Körde gående utfall med vikter och idag känns det som det sitter en elak liten gremling och biter mig i skinkan. Aj. Får lova att värma upp och stretcha extra noga innan kickboxningen som drar igång om drygt en timme.

Dagens USA-snackis: Sanjaya åkte så äntligen ut ur American Idol. Själv tittade jag inte ens, de sänder en hel timme på tisdagar och en hel timme på onsdagar, med tusentals reklamavbrott. Vem orkar?

Eating Disorder for Dummies

Det här är vad jag kallar riktigt dålig hälsojournalistik. Kate Spicer, en brittisk reporter på Times, skriver om det absurda size zero-idealet (alltså vår motsvarighet till storlek 32) genom att i detalj beskriva hur hon själv kämpar för att uppnå det. Vi får läsa om hysterisk cardioträning, nästan ingen mat och hur hon laxerar sig för att bli av med det lilla hon stoppat i sig. Hon skriver att ju smalare hon blir desto tjockare känner hon sig, hur hon ligger i sängen och önskar att höftbenen kunde sticka ut lite mer. Det hela är inget annat än en lärobok i konsten att bli skelettsmal på en månad. En Eating Disorder for Dummies. Dessutom har en annan brittisk reporter på BCC just gjort samma sak. Det enda detta är, förutom att två journalister med uppenbara ätstörningar fått betalt för att svälta sig, är ett recept för unga, osäkra tjejer rakt in i ätstörningsträsket. Jag blir så förbannad!

Läs Times-artikeln här.

Kesella

Jag har prata kesella i ett par dagar nu, här och på andras bloggar. Kesella Lätt (Fromage Blanc för oss utlandssvenskar) är en asbra mellanmålsbas och den innehåller 13 gram protein per 100 gram (1 dl). Tänk dock på att en burk Kesella Lätt innehåller 187 kcal så njut med måtta.

Kesella "glass"
1/2 burk Kesella Lätt
1/2 dl frysta osötade bär
Sötningsmedel (valfritt)

Kesella Äppel Päppel
1/2 burk Kesella Lätt
1/2 rivet äpple
Kanel
Sötningsmedel (valfritt)

Kesella Orange
1 dl Kesella Lätt
1 apelsin (skär klyftor i mindre bitar)

Kesella Jordgubbe
1/2 burk Kesella Lätt
1/2 dl osötade jordgubbar
Ringla lite honung på toppen

Kesella Nöt
1/2 burk Kesella Lätt
En liten näve valfria hackade nötter
Ringla lite honung på toppen

Kesella Fun Light
1/2 burk Kesella Lätt
Fun Light efter smak

Sporty Rocky

Jag är så nöjd med mina hand wraps. Kunde slå med full kraft och knogarna var inte ens rödflammiga efteråt. Kände mig som Rocky Balboa. Undrar om de andra på träningen kommer att tycka att det är konstigt om jag kommer iklädd glansiga over sized boxningsshorts, en lika glansig badrock (heter det badrock även om man inte ska bada utan boxas?) och tandskydd i hela munnen.

Igår slarvade jag lite med intervallträningen. Efter att vi kört rygg (aj, aj,aj vad jobbigt det var med chins), marklyft (lassar på så pass mycket nu att mina fingrar öppnar sig så att jag nära på tappar skivstången), biceps och massa mage med crunches och plankan orkade jag helt enkelt inte med mer än 15 minuters intervaller. Tror att det mest berodde på att jag var så hungrig. Kände mig typ lite svimfärdig. Så jag klev av, gick hem och fick äta grillad utskuren biff, ungsbakade morötter, broccoli och zuccini. Men jag tog igen cardion idag och körde 30 minuter direkt efter kickboxningen. Känns bra och efterförbränningen nästan hörs om man lyssnar riktigt noga.

Idag ska vi åka till IKEA i New Haven och köpa ”det sista” till lägenheten. En byrå, en fet bäddmadrass, plastboxar med lock för förvaring, hallspegel och lite annat smått och gott. Knickedicken är alltid lika förundrad över att jag lassar ner värmeljus i korgen för vi har ju typ tusen stycken hemma. Fast det är ju lag på att köpa värmeljus när man åker till IKEA. Eller hur?

Ännu en träningstrend att ignorera

Det har kommit ut ännu en kontroversiell trend-träningsbok här i USA. Den heter The Cardio Free Diet och är skriver av tränaren Jim Karas. Han hävdar att konditionsträning är helt onödigt och har gjort en egen "undersökning" där han kommit fram till att enbart cardio kan göra att man går upp i vikt. Han säger att den inte bränner så mycket kalorier som folk tror, den sliter på leder och ger ökat aptit.

Jag håller med till viss del, den bästa fettförbrännaren är inte att stå i trappmaskinen och nöta utan att lyfta en hantel. Jag ser många på gymmet som bara tränar konditionsträning, antingen på löpbandet eller aerobicsklasser. Eller som står och slögår på trappmaskinen samtidigt som de läser en tidning. Totalt meningslöst. Jag tror mer på en kombination av cardio och styrka. Och då menar jag intensiv styrketräning (inget fjösande utan det ska svettas och stånkas) och 30-minuters intervallträning. Och du måste göra det regelbundet ett par tre gånger i veckan.

Men summan av kardemumman är strunta i alla miraklekurer och trender. Sunt förnuft och bränn fler kalorier än du stoppar i dig är enda lösningen. Det kan låta enkelt men det är allt annat än enkelt. Du måste tänka till, göra rätta val, tacka nej till sådant som inte är bra, ta i så att svetten rinner, träna trots att du känner dig omotiverad. Bestämma dig helt enkelt och stick to it.

- Få så mycket vardagsmotion som möjligt, ta trappor, skippa bussen etc.
- Rör på din minst 30 minuter per dag – du ska svettas (utöver vardagsmotionen alltså).
- Träna styrketräning minst tre gånger i veckan.
- Ät mindre kalorier (mest kolhydrater på morgonen och mindre på kvällen).
- Ät frukost.
- Ät regelbundet.

Snart ...

Ska jag få gå och lägga mig och när jag vaknar är det hasta la vista Vilodag. Ska köra intervallträning på förmiddagen och sen är det stenhård styrka på kvällen. Mitt favvopass med rygg, axlar, mage och biceps. Ska bli så skönt att få svettas och ta ut mig. På tisdag får jag prova kickboxning med de nya hand wraps:en. Och på fötterna kommer de nya löpardojjorna att sitta som en smäck. Sen ska vi åka till H&M i Milford i veckan och såklart har de H&M Sport där. Shoppa loss är bara förnamnet. Så det finns mycket att se fram emot i veckan. Happy, happy.

Nästan Kesella Fun Light

Jag saknar faktiskt nästan ingenting i matväg från Sverige. Ska vara smågodis då, men annars finns det mesta. Förutom Kesella. Aaah, vad jag har saknat min proteinfavorit Kesella Lätt med en skvätt Fun Light. Det vattnas i munnen. Men nu tror jag att jag har hittat ett vettigt alternativ. Företaget Vermont Butter & Cheese tillverkar Fromage Blanc (det franska namnet på kesella) och den är fettfri och innehåller bara 30 kcal per serving). Och blandat med Crystal Light kommer det att vara så nära Kesella Fun Light man kan komma utan att flyga hem. Jippey!

Stormvarning

Idag har det ösregnat hela dagen och det blåser som bara den. Jag och Knickedicken åkte ner till havet och där var vågorna höga och flera vägar var översvämmade. Eftersom att många bor så nära vattnet är det just nu en coastal flood warning och i ”grannstaden” Westport har man tydligen börjat evakuera folk. Kan hända gör vi det även här i Madison, stormen ska nå sin peak först i natt. Själva har vi klarat oss bra än så länge, bara ett par takplattor har blåst ner. Så hela dagen har ägnats åt dåligt-väder-aktiviteter. Städa, tvätta och storhandla. Sen drog vi ner mörkläggningsgardinerna, på med projektor och surround sound och kollade på Babel. Annorlunda och bra film. Men jag kan ju inte låta bli att undra varför, varför, varför alla filmer måste vara så himla långa nu förtiden. Ytterst få filmer håller i tre timmar. Typ bara Lord of the Rings. Kill your darlings säger jag bara.

Vilja att vila

Idag och imorgon är det vilodagar. Jag känner mig ganska trött i kroppen efter en hård träningsvecka så det ska faktiskt bli skönt. Fast jag vet att jag kommer att få kämpa för att sitta still hela dagen imorgon, tur att det ska regna och storma så man inte slinker ut på en smyg-power walk. Fast idag ska jag få göra lite tränings-relaterade grejer, nämligen åka och shoppa de där knogskydden till min kickboxning. Hittar jag ett par bra löparskor kommer jag även att slå till på dem. Och vem vet vad mer? "Normala" tjejer dreglar över high heels, designer outfits, smink och glossiga magazine. Jag går igång på sneakers, träningslinnen, hantlar och träningstidningar.

Idag är det dags för min Metrokolumn och du kan läsa om den självutplånande flickvännen här.

Fränt med fokus

Jepp. Så var det fredag igen. Veckan har gått oväntat bra både när det gäller nya träningsprogrammet och kostschemat. Det är ju vecka två nu och jag hade nog förberett mig på en liten dipp. Men jag är så fokuserad just nu och när jag har bestämt mig så har jag bestämt mig. Mitt enda problem är att verkligen ta de två vilodagarna i helgen som jag behöver. Tur att jag kan se fram emot en kolhydratdag då jag får äta vad jag vill till middag (inom rimliga gränser såklart), ett par rutor mörk choklad och 100 gram glass.

Nästa vecka kommer att se ut som följer:
Måndag: 25 minuter intervallträning + Rygg, baksida axel, mage och biceps.
Tisdag: Kickboxning + 25 minuter intervallträning.
Onsdag: 25 minuter intervallträning + Ben, vader och underarmar.
Torsdag: Kickboxning.
Fredag: 40 minuter cardio + Bröst, triceps och axlar.
Lördag: Vila.
Söndag: Vila.

Slutblodat

Jag tjatar ju en del om mina boxningsblodiga knogar. Har fått tips om lindor men jag tror att jag slår för hårt för att det ska funka. Knogplåster, kirurgtejp plus träningshandskar hjälper inte riktigt. Men nu har jag hittat Pure Boxing Neoprene Gel Wrap. De är tvättbara, ger stöd för handleden och extra skydd för just knogarna. "The wrap has a pure gel pad over the knuckles for additional cushioning for the hardest punchers". Kostar bara $17 så det blir en shoppingtur till Dick´s Sporting Goods på lördag.

Nu är det dags att stänga av datorn och kolla på Grey´s Anatomy. Ett återblicksspecial men ändå. Och sen klockan tio är det premiär för nya Notes from the Underbelly. En serie som säger sig vara som Sex and the City efter själva sexet. Har kollat trailern och det ser lovande ut.

Sportnörd

Idag har det ösregnat precis hela dagen. Så trist. Känner mest för att vira in mig i en pläd, dricka yogi-te och kolla på ett gäng sportfilmer. Ja, jag vet. Jag är kanske en nörd men jag älskar sportfilmer. Remember the Titans. Coach Cater. Miracle. We are Marshall. Million Dollar Baby. Men jag sparar nog det till ikväll. Har istället kört kickboxning efterföljt av intervallträning (puh) och suttit och fixat och photoshoppat med New Yorkbilderna så jag kan sälja in det knäcket. Och skrivit bildtexter till mitt Cypernknäck som kommer att gå i SvD snart. Skulle inte ha så himla mycket emot att åka tillbaka och äta lite meze.

Dagens USA-snackis: Radioprofilen Don Imus har fått sparken för att han utalade sig sexistiskt och rasistiskt om kvinnliga, afroamerikanska basketbollspelare. Han kallade dem för "nappy-headed hos" vilket typ betyder "krullhåriga horor". Klantigt men ska man få sparken för det? Vad ska vi göra med alla rapartister som sjunger ”ho” och ”the N-word” i tid och otid?

Träningsbibel

Kom hem med rödflammiga knogar från kickboxningen igår. De var visserligen inte sönderslagna och blodiga men vackra var de inte. Körde med knogplåster och mina träningshandskar under boxhandskarna och det hjälpte lite. Men jag måste nog shoppa lindor snart. Knickedicken föreslog att ju inte skulle slå så hårt men det går ju inte. När jag tränar gör jag det till hundra procent. Jag vägrar stå där och puffa lite på säcken för syns skull som en del tjejer på passet gör. Jag tror att de är rädda att bli svettiga så att sminket (!) börjar rinna. Ock, ock, ock.

Läste på en annan blogg om träningsböcker som inspiration. Här är mina biblar som jag bläddrar i nästan varje dag. Ett måste för varje person som menar allvar med sin träning.

Fitness för henne av Linda Ekvall
Linda Ekvall ("Indra" från Gladiatorerna som så tragiskt dog i en bilolycka tillsammans med sin pojkvän "Zeke" för ett par år sedan) har skrivit den ultimata träningsboken. Här kan du läsa om styrketräning, se bilder på massor av övningar, hur man effektiviserar sin träning, hur man lägger upp ett program, om konditionsträning, motivation, kost och recept. Mitt ex är helt sönderbläddrat och detta är en bok jag inte skulle kunna leva utan och en av de första sakerna jag packade ner i Amerika-kofferten. Köp, köp, köp!

Styrketräning – En anatomisk guide av Frédéric Delavier
Detta är världens bästa bok för den som verkligen är intresserad av styrketräning. De mycket utförliga träningsanatomiska bilderna gör att man ser och förstår exakt hur bokens alla 110 övningar ska utföras och hur kroppen ser ut i rörelse. Smarta kapitel om skador och hur man förebygger. Ett måste i tränings-bokhyllan. Finns även som "Träning för henne" med fokus på mage, rumpa och lår.

Vitamin- och mineralguiden av Anki Sundin och Fredrik Paúlun
Ett litet uppslagsverk med all info du kan tänkas vilja veta om vitaminer och mineraler. Hur de funkar, i vilken kost du hittar dem och varför vi behöver dem. Bra med info om eventuella kosttillskott för hårt tränade personer.



Allt om näringslära - Martin Brunnberg
En asbra bok om näringslära som verkligen lever upp till namnet. Själv sträckläste jag den men nu fungerar den lika bra som uppslagsverk. Lär dig hur kroppen är uppbyggd, vad vi faktiskt behöver ur energisynpunkt och hur kost kan motverka sjukdomar. Även bra kapitel om olika trenddieter (så du kanske inte går på dem nästa gång).

Ifrågasatt

Läste just på en annan blogg om hur man som hälsofreak och träningsnarkoman ofta blir ifrågasatt. Det händer ofta att folk frågar om jag bantar bara för att jag tackar nej till en bakelse till kaffet. Eller frågar om jag håller på med den där farliga Atkinsdieten bara för att jag inte äter pasta – trots att jag försöker förklara att jag äter 35E% kolhydrater bara det att jag väljer dem från andra, bättre källor. I mataffären kan kassörskan skratta lite och säga ”ojsan, det vill till att vara nyttig” när jag lägger upp mina varor på bandet. Eller så kan jag då höra från folk som är totalt träningsovana att jag måste akta mig för att inte bli övertränad. Jag vet vad jag sysslar med. Jag tränar visserligen fem till sex gånger i veckan men jag delar upp kroppen och låter alltid varje muskelgrupp vila minst 72 timmar mellan passen. Undrar vad som skulle hända om jag började kommentera alla lönnfeta slöfockars mat- och träningsvanor. Snacka om att folk skulle ta illa upp.

Om en timme ska jag sticka iväg och köra kickboxning. Måste försöka tejpa knogarna idag för jag börjar se ut som en slagskämpe. Är det någon annan där ute som slår så hårt att knogarna blöder och vad gör du åt det?

Honey, I´m home

Nu är jag hemma i Madison igen efter en helt fantastisk helg i New York. Har upptäckt massor av nya platser och hittat nya älsklingskvarter. På lördag och söndag körde jag runt i Brooklyn och Williamsburg och Dumbo, över Brooklyn Bridge, i The Village (East, West och Greenwich), genom hela Central Park och slutligen i Harlem där jag gick in i en kyrka på West 127 Street och lyssnade på gospel. Sing Halleluja! Efter det passade det bra med äkta Soul Food på 125th Street. Jag stod bakom en stor, svart man i buffé-kön och han hade lassat på mesta möjliga mängd friterad kyckling. Han sneglade på min grillade kycklingfilé och grönsaksberg och frågade "are ya on a diet mam, cause ya sure don´t need to be". Sött va? På lördag kväll hann jag även med att möta upp en gammal svensk tjejkompis som bor här sedan tio år tillbaka. Vi gick till en bar i Time Warner Center vid Columbus Circle med utsikt över parken. Fab.

Men det är skönt att vara hemma igen. Och snart ska jag sticka iväg till gymmet och köra intervallträning. När Knickedicken kommer hem ska vi köra styrka tillsammans. Idag blir det rygg, axlar, mage och biceps. Här ska lassas på med vikt.

Tröttfink

Idag har jag cyklat runt i dryga nio timmar, runt Harlem och typ hela Bronx. Snacka om att man får se en ny del av New York. Som man typ inte trodde fanns. Bronx är the shit, people. Love it. Rent fysiskt var turen inte jobbig, stan är ju ganska platt. Men det var kallt och blåsigt och man känner sig lite mör av all luft. Så ikväll ännu en soft hemmakväll, måste ladda för morgondagen då jag kör Brooklyn by bike.

Jag är ju lite petig med maten och det går inte alltid så bra ihop med att bo i USA. Men ikväll hittade jag världens bästa plejs här på 40 W 55th Street. The Pump Energy Food heter restaurangen och de kör enligt devisen "no fried foods, no butter, no white bread, no soda, no mayonnaise, high protein, low-fat". Kan knappast bli bättre. En grillad kycklingfilé med massor av broccoli, blomkål, morötter och zuccini gick lös på $10. De har fem restauranger på Manhattan och alla andra hälsofreaks som ska till NY kan läsa om dem här.

New York

Idag har jag gått, gått och gått. Upp och ner 5th Avenue. Upp och ner Avenue of the Americas. Upp och ner 7th Avenue. Upp och ner Broadway. Och så alla tvärgator såklart från 32nd upp till Central Park South. Och sedan laddade jag med en tall double latte och gick runt i Central Park. Hemma i Madison har det varit molnigt hela dagen och snöat lite på eftermiddagen. Här i New York har det varit visserligen varit lite småkyligt men solsken.

När jag gick runt på H&M kom jag på mig själv att tänka att ”det är ingen idé att shoppa något här, det kan jag ju göra hemma”. Men så kom jag ju på att detta faktiskt är hemma. Så jag fick köpa ett par långärmade t-shirtar för typ noll dollar styck och en assöt A-skuren liten svart klänning med kort ärm. Kan man få för många LBD?

Nu sitter jag här på hotellet (bor på Wellington som är stället där Borat bodde i New York, ni vet där han började packa upp sin väska i hissen för att han trodde att det var själva rummet) och är ganska trött i fötterna. Det blir en soft kväll framför tv:n för imorgon och tre dagar framöver ska jag cykla non stop. Ska upptäcka Bronx, Little Italy, Lower East Side, Williamsburg, Dumbo, Brooklyn, Central Park och Harlem från sadeln. Ska bli hur najs som helst.

Intervall

OMG vad jobbigt det är att köra intervallträning. Att få stå och nöta i 90 minuter känns som en dröm jämfört med de 25 minuterna jag kör nu. Först uppvärmning sedan 40 sekunder sprint, 20 sekunder återhämtning, 40 sekunder sprint och så vidare. Svetten bara sprutar och man går på ren vilja, nästan lite zombievarning på slutet. Nu ska jag äta lunch, jobba lite och ta en lång, varm dusch och försöka hämta krafter till kvällens styrketräning. Idag kör vi ben med massor av knäböj, utfall, lårcurl och marklyft plus vader och underarmar så det är bara att sätta igång och ladda mentalt. Me like.

Olika sorters brus

När man tränar kickboxning använder man sig en hel del av ryggen. Och det kändes igår vill jag lova. Efter alla pull ups blev jag trött redan efter tjugo minuter. Men som tur är är jag envisast i hela världen så jag körde på som vanligt i en timma i alla fall. När jag kom hem var jag helt slut men så råkade jag få syn på min nya cykel genom fönstret och då var jag ju bara tvungen att sticka iväg på en liten runda. Cyklade till Hammonasset State Park och fick sitta i solen och lyssna på vågornas brus.

Imorgon torsdag kommer jag dock att få lyssna på ett annat sorts brus. Jag ska åka till New York och vara där hela helgen. Ska bli hur najs som helst. Det kommer att bli en hel del jobb men jag tror nog att en och annan shoppingrunda kan klämmas in (H&M och Adidas Concept Store står såklart med på listan) och så ska jag passa på att träffa en svensk tjejkompis.

Dagens USA-snackis: Kommer Sanjaya att åka ut ikväll? Eller kommer aktion Save Sanjaya att vinna över faktumet att han suger?

Paulinepremiär

Körde första Pauline-passet igår och det var jobbigt vill jag lova. Lassade på dubbel vikt mot vad jag brukar (men färre reps såklart). Rygg, baksida axlar, biceps och mage. Mest stolt är jag över att jag orkade göra fyra pull ups, ni vet övningen där man hänger raklång och håller händerna brett isär på en stålrör och drar sig upp tills man har stålröret i hakhöjd. Visserligen med viss hjälp av Knickedicken, men ändå. Och förvånad blev jag också när mina tre reps av plankan à 60 sekunder inte alls kändes jobbigt. Yeah!
Nu sitter jag har och har just ätit min havregryns- och kruskakligröt med vaniljproteinpulver och sötmandlar och sippar på mitt morgonkaffe. Om drygt en timme drar jag på mig kickboxningshandskarna och kör så det ryker. Det här är nästan lika kul som när jag tränade med Omid. Fast bara nästan.

Ny vecka och ny träning

Oj vad den här helgen gick fort. Och inte hade man tid att blogga heller. Lördagen började vi med en långfrukost, sippa kaffe och hasa runt en stund. Sedan åkte vi ner på ”stan” och hasade runt lite där för att sedan åka tillbaka till Zane´s där jag köpte en cykel (en assnygg gråblå Trek blev det) på fredagen för de hade glömt att byta ut pedalerna från vanliga till sådana med spännen. Grrr. När det var fixat packade vi softballgrejerna och åkte ner till The Surf Club och övade. Riktigt, riktigt kul. På kvällen åkte vi över till Craig och Linda där det var lite löst folk och vi käkade, drack vin (ja, jag får göra det på lördagar) och spelade spel.

Idag börjar jag på ett nytt tränings- och kostprogram. Det är Pauline Nordin som gjort ett specialprogram just för mig och det ska bli mycket kul att se hur stor skillnad det gör. Jag har ju kört på typ samma sätt och ätit typ samma kost i ett bra tag nu. Träningen kommer att bli mycket tyngre och med färre reps och maten mer grönsaker än vad jag äter idag. Fast det är inga konstigheter eller mirakelkurer. 47E% protein, 35E% kolhydrater och 18E% fett. En kolhydratdag och två vilodagar. Fast jag ska börja med näringstiming (en drink gjord på vassleprotein, druvsocker och kreatin innan och efter träning som motverkar muskelnedbrytningen, ger mer ork och ökar återhämtningen). Extra kul att Knickedicken blivit inspirerad och tänker haka på.

Trixigt med transfett

Har just kollat på SVT:s Vetenskapsmagasinet som handlade om fett. Att fett är farligt trodde jag alla visste att det inte är vid det här laget. Kroppen behöver fett för att förbränna fett. Kvällens program tog upp huruvida mättat fett verkligen är så farligt som Livsmedelsverket tror (ny forskning tyder på att så inte är fallet). Själv försöker jag få i mig det mesta av mitt fett från fisk som lax och makrill, från avokado, nötter och frön. Sen dör man ju inte av en klick smör på potatisen. Programmet handlade även om transfetter och att det faktiskt finns kvar i massor av svenska produkter (självsaneringen funkar inte). Se upp med kakor, kex, bakverk, chips och popcorn. Står det "härdade fetter" eller "delvis härdade fetter/oljor" kan de vara transfett i produkten. Här i USA finns det massor av varor som är märkta "Zero Trans Fat". Men tro för allt i världen inte att du kan vara säker för det. Producenterna får sätta ut den märkningen om produkten innehåller mindre än 0,5 gram transfett per serving. Och en serving kan vara så lite som en kaka. Äter man tio kakor har man petat i sig 5 gram transfett. I USA är det ord som ”partially hydrogenated oils” eller "saturated fat" vi ska akta oss för i innehållsdeklarationen. Se även upp med produkter som är Fat Free. De kan istället innehålla socker. Håll utkik efter ord som fructose, syrups, cornstarch och allt som slutar med -ose.

Iskall Colbert

Det här är det säkert ingen annan än tv-Måns som tycker är intressant men visste ni att Stephen Colbert från Comedy Central´s The Colbert Report har en alldeles egen Ben & Jerry glass? Jorå, Americon Dream heter den och det är "decadent melting pot of vanilla ice cream with fudge-covered waffle cone pieces and a caramel swirl". The sweet taste of liberty in your mouth helt enkelt. Stephen själv säger:

- I’m not afraid to say it. Dessert has a well-known liberal agenda. What I hope to do with this ice cream is bring some balance back to the freezer case.
Han avslutar med ett ödmjukt:
- I will save the world.

Jag tror att det får lov att bli lite glass ikväll i sann liberal anda.

Finally Friday

Idag lovar vädergubbarna ännu en strålande vårdag med nära 20 grader varmt. Så det blir en 90 minuters power walk direkt efter styrketräningen. Måste nog smörja in fejjan med solskyddsfaktor för solen tar som bara den. Sen när Knickedicken kommer hem ska vi åka till Zane´s Cycles i Branford och shoppa cyklar. De har sin Big Wheel Sale med halva priset så det är bara att passa på. Vill ha en hybrid och tänkte även passa på att shoppa snygg hjälm och vattenflaskhållare. Lås vet jag inte ens om man behöver här i Madison (här låser man varken bil eller hem). Efter det blir det en tripp till GNC där jag ska storhandla proteinpulver, fiskolja, creatine, BCAA och calcium complex. Vem vill shoppa högklackade skor, smink och handväskor när det finns cyklar och kosttillskott?

Först, störst och vackrast

Nu är jag lite trött hur amerikanare har fått för sig att de lever i världens bästa land, att de uppfann demokratin och att inget är censurerat och free speach regerar. Jo visst sörru. Tittar man på nyheterna handlar allt om USA och inget om övriga världen. Snacka propaganda. Och Declaration of Independence skrevs 1776 här. I Mesopotanien hade man demokrati redan 2000 före Kristus. I antikens Grekland hade man direkt demokrati 400 f Kr och folkval 594 f Kr (visserligen bara adeln som fick rösta men ändå). Nu kan vi börja snacka världens äldsta demokrati. Och kolla på den här kartan som jag hittade på The Economist. Ju ljusare färg desto mer demokratiskt. Och rätta mig om jag har fel men är inte Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Tyskland, Belgien, Irland, Schweiz, Österrike, Kanada och Australien är mycket ljusare än USA. Tänka sig.

To sex or not to sex

Såg just på The Veiw att det gjorts en ny undersökning här i USA om hur ofta gifta par har sex. Och det visade sig att hela 40 procent har sex tio gånger eller mindre per år. Per år! Rosie O´Donnel avslöjade att hon och Kelly har såkallat appointment sex just på grund av att det som småbarnsföräldrar och heltidsarbetande kan vara svårt att få till det. De bestämmer tid och dag och gör det oavsett om de har lust eller inte. Och hon säger att de är som att gå till gymmet. Egentligen har man varken lust eller ork men så gör man det och efteråt är det typ "this was really nice, we should do this more often". Själv var jag nog lite före min tid eftersom att jag skrev en kolumn om just detta redan för ett halvår sedan. Den kan du läsa här.

Softball

Igår var det helt fantastiskt väder. Solen sken hela dagen och det var dryga 20 grader. Jag passade på att gå en lång power walk längs Long Island Sound och på kvällen stack jag och Knickedicken ner till softball-planen och övade slag och catch. Och det kan jag ju säga at det är inget ”soft” med softball. Den enda skillnaden mellan en baseball och en softball är att den senare är cirka sju centimeter större i omkrets. En kastad pitch (av ett proffs såklart) kan mäta hela 118 km/h och pitchern står bara 13,1 meter från slagmannen. Så ni kan ju hajja att det går ganska snabbt. Men nu pitchade Knickedicken såklart inte så hårt till mig men jag börjar få in det rätta knycket och hur man gör för att ”step in to the ball” för att slå riktigt rakt och långt. Träffade typ nio av tio pitchar. På ett par hade jag lätt kunnat göra en homerun (mest beroende på att vi övande nere på Junior Leauges träningsplan och allt är i miniatyr). Så idag ska jag köra rygg på gymmet så att jag blir ännu starkare och bättre i soft ball. Det får bli chins, latsdrag, rodd och marklyft. Och sen lite mage och ben på det.

A Complaint Free World

Jag är i vanliga fall ganska trött på alla dessa färgglada plastarmband som visar att man är emot sjukdomar, våld och fattigdom eller vad det nu är. Men nu finns "complaint free bracelet". När man sätter på sig det får man inte klaga på någonting på 21 dagar (så lång tid tar det tydligen att bryta ovanan). Klagar man ändå måste man byta handled och börja om på sina 21 klagofria dagar. Armbandet är gratis och man kan skicka efter ett här. Hör man en annan person med armbandet klaga över något måste man själv byta handled ifall man säger åt honom eller henne att byta handled (för man har ju just klagat på personen som klagade).

Klena killar

Körde styrka med Knickedicken och Nate igår kväll. För min del blev det dessvärre inte så effektiv träning för jag var tvungen att visa teknik och peppa de små pojkarna. De är stora och starka men ack, ack, ack vad gnälliga. På slutet gjorde vi plankan och då trodde jag att de skulle börja gråta. He, he. Nu är klockan åtta och om en timme börjar morgonens kickboxning. Har dessutom tänkt att köra 30 minuters intervall-cardio efteråt (för det står det ju på träningsschemat). Sen lär det bli en PW framåt eftermiddagen för det ska bli strålande sol och nära 20 grader varmt idag. Hurra!

Dagens USA-snackis: Vissa arbetsgivare har börjat betala sina anställda som lever hälsosamt. Med given "you get fit - you get paid" betalar de $4 per förlorat pound. Och självklart blev de anställda smalare, friskare, gladare, nöjdare. Och lite rikare.

Krångel

Just kommit hem från New Haven där jag ansökte om SSN (social security number). Verkar dessvärre vara så att jag inte är berättigad till det på mitt journalistvisa för att jag inte kan visa "lawful alien status". Vet iofs inte hur viktigt det är att ha ett SSN, det verkar ju till exempel som att det räcker med pappret jag fick från social security-kontoret där det står att jag är "ineligibel" för att öppna bankkonto och så. Men hur det funkar med jobb utan vet jag inte. Ska försöka reda ut detta så småningom. Folk som säger att det är krångligt och byråkratiskt i Sverige har förmodligen aldrig varit här. Suck.

Över till roligare saker. Dagens träningsprogram håller i sig. Kom iväg på en PW innan frukost och om typ en timme piper jag och Knickedicken ner till gymmet för ett styrkepass. Sen blir det grillad fisk och massor av grönsaker till middag.

Missad träning

Idag hade jag laddat för ett cardio-kickboxningspass på morgonen. Jag klev upp 07.45 och satte på kaffe och roddade med vitamintillskott och havregrynsgröt. Men så när jag ätit klart råkade jag glutta på kylskåpet där träningsschemat sitter och såg att kickpasset är 08-09 på söndagar. What is up with that? Alla andra dagar är det ju 09.15. Varför lägga passet så tidigt en söndag när folk har tid att "sova ut"? Så det får bli en power walk istället trots att det duggregnar och bara är 2.9 grader varmt.

Denna vecka har jag förövrigt tänkt att kliva upp ett snäpp vad gäller träning. Som ni kanske vet vänjer sig kroppen ganska snabbt och för att se resultat måste man "chocka" kroppen då och då. Att köra samma sorts träning på samma nivå funkar inte. Så nu och ett par veckor framöverkommer jag att köra mycket tyngre i gymmet och 8 repetitioner istället för 12. Plus att jag kommer att lägga in morgonpromenader.

Träningsprogram v. 13
Måndag: FM: Morgonpromenad 60 minuter. EM: Styrketräning helkropp 60 minuter.
Tisdag: FM: Kickboxning 60 minuter + cardio 30 minuter.
Onsdag: FM: Morgonpromenad 60 minuter. EM: Styrketräning helkropp 60 minuter.
Torsdag: FM: Kickboxning 60 minuter. EM: Cardio 60 minuter.
Fredag: FM: Morgonpromenad 60 minuter. EM: Styrketräning helkropp 60 minuter.
Lördag: FM: Styrketräning helkropp 45 minuter + cardio 30 minuter.
Söndag: Vila.

Ny Yogi-älskling

Idag började dagen med styrketräning på gymmet. Sen åkte vi hem till päronen och hämtade hunden Polo (en giant schnauzer) och åkte ner till Hammonasset och tog en långpromenad på stranden. Strålande sol men ganska kalla vindar från vattnet. Sen svängde vi förbi Food Works i Guilford och shoppa osaltade, rostade jordnötter, linfrön, pumpafrön, organic dinkelmjöl och Yogi Tea. Jag älskar Yogi. Och nu har en nyheten seglat in på min topplista. Sweet Thai Delight, ett sött rooibos-te med smak av cocos, kanel och anis. Så gott.

Yogilistan
1. Sweet Thai Delight
2. Vanilla Hazelnut
3. Green Chai
4. Rasberry Ginger
5. Morocco Orange Spice

Träningskläder

Jag älskar träningskläder. Hemma i Sverige hade jag en hel garderob med bara träningsbyxor, linnen, tröjor, tacking pants, skor och prylar. Det var som en dröm. Och jag är alltid noga med att sköta mina älsklingar så att de håller sig fräscha länge. Men visste ni att bakterier försvinner först vid 72 grader och så varmt kan man ju inte tvätta dem. Här är mina bästa ta-hand-om-träningskläder-tips:

1. Ta för vana att alltid packa upp väskan direkt när du kommer hem från träningspasset. Skölj linnen i varm vatten. Häng skor och handduk på vädring.
2. Skölj ur vattenflaskan med hett vatten och låt lufttorka utan kork.
3. Lägg illaluktande skor och boxningshandskar i en påse i frysen över natten. Det tar död på alla bakterier och eventuell lukt.
4. Ha helst två par skor så att de hinner torka ordentligt mellan passen.
5. Lägg in ett par antisvettsulor i skorna.
6 Luktar kläderna illa trots att du tvättat dem? Lägg dem i ett såpa- eller ättiksbad innan du tvättar.

Mitt Madison

Jag skriver en hel del om Madison men det är inte många av er som vet hur det ser ut här i stan. Faktiskt bara Singelpinglan, Hannah och Måns. Så därför kommer här en google earth-karta med alla viktiga landmärken.

1. CVS (typ Apotek), Subways och Starbucks
2. Bensinstationen
3. Brandstationen Madison Hose No 1
4. Klädaffären Khaki & Black
5. The Coffee Break (asgoda pannkisar)
6. Biografen
7. US Post Office
8. Biblioteket
9. Madison Fitness Center
10. Här bor vi
11. Restaurang Elisabeth
12. Resebyrån
13. R J Julias Bookstore
14. Willoughby´s
15. Village Pizza Restaurant
16. Godisaffären
17. The Package Store (typ Systembolag)
18. Stop & Shop

Arma armar

Oj, vad jobbigt det var att kickboxas imorse. Jag körde ganska tungt i gymmet igår och det kändes. Imorgon ska de få vila hela dagen. Benen ska däremot få känna att de lever. Och för er alla som tycker att jag är en träningsrobot kan jag meddela att jag planerar att slöa i tv-soffan ikväll och mumsa Djungelvrål (tack Hannah).

Dagens USA-snackis: Undrar vad som ska hända i kvällens Grey´s Anatomy. Med tanke på vad som råkade hända i förra avsnittet. Jag säger bara ooops.

Dagens USA-snackis 2: Vad sjutton gör Sanjaya kvar på American Idol? Kan inte alla småtjejer få telefonförbud?

Mail från kolhydratmotståndare

Sitter här och kör min vanliga morgonrutin. Dricker kaffe, äter havregrynsgröt, har på Good Morning America i bakgrunden och läser mail. Ganska simultant. Eller splittrat. Har fått ett mail från en tjej som anser att man visst kan leva helt utan kolhydrater bara om man ersätter dem med proteiner och fett. Inget fel att byta ut snabba kolisar mot långsamma och kanske dra ner något på intaget. Jag har hjälpt en hel del personer att analysera deras kost och de allra flesta äter för mycket fett och kolhydrater. Men helt ta bort? Nope.

I senaste numret av Fitness Magazine (där jag har med min krönika) har de med en jättebra artikel om protein. Och där förklarar näringsexperten Stefan Petterson hur det ligger till. ”Proteiner och kolhydrater har olika funktioner i kroppen, proteinet ska användas för underhåll och uppbyggnad medan till exempel hjärnan nästan uteslutande använder sig av energi från kolhydrater”. Han förklarar att det är extra viktigt att man får i sig tillräckligt med kalorier när man tränar regelbundet. ”Tränar man mycket och får i sig för få kalorier börjar kroppen använda proteiner till annat än vad som är meningen, till exempel som energikälla vid träning eller för att hålla en konstant kroppstemperatur”.

Så. Ät kolhydrater och proteiner. Och ät inte för lite. Nu har jag inte tid att vara kolhydratpolis längre, måste pipa iväg till kickboxningen.

Dagens rätt om GI

Läste på Fredrik Paúluns blogg att han tycker att folk missuppfattat hela grejen med GI. Att de helt slutar äta kolhydrater, lever på ägg och bacon till frukost, tonfisk och ost till lunch och entrecote med gorgonzolasås till middag. Och sen kommer de in till hans näringscenter med förhöjda blodfetter och låg antioxidantstatus. Att leva på en ketogendiet (man äter inga eller mycket lite kolhydrater och tvingar kroppen därmed att göra om kroppsfett till ketoner) är som att köra en bensinbil på gengas – man tar sig fram men inte optimalt. Dessutom blir den mentala kapaciteten blir nedsatt. Du blir alltså långsam och lite trög i bollen. Han slutar med att skriva "att sluta äta kolhydrater är lika smart som att sluta äta fett, vilket många faktiskt försökt på 80-talet med mycket negativa konsekvenser. Låt oss helt enkelt acceptera att våra kroppar behöver alla näringsämnen, men i rätt mängder och av god kvalitet". Det är ju det jag alltid sagt. Långsamma kolisar, mycket kostfibrer, rätt fett, massor av protein och frukt och grönt. Inga konstigheter. Inga trenddieter. Inget krångel. Inga mirakel. Låter det för bra för att vara sant är det förmodligen det också. Allt som lovar snabb viktnedgång håller aldrig i längden. Sunt och långsiktigt kostförnuft och regelbunden träning.

Fredrik (yes, first name basis) och Oscar de Hoogs bok ”Den perfekta träningsmaten” kan jag förövrigt rekommendera. God, enkel mat för oss träningsnarkomaner.

Spring it on

Idag är det vårdagjämning. Och det är verkligen vår. Ännu en solig dag som gjord för en power walk. Senare är tanken att åka till New Haven och lämna in mina ansökningsblanketter till mitt Social Security Number. Det ska bara ta två veckor enligt dem som vet. Förhoppningsvis blir jag med bankkonto och ny amerikansk uppdragsgivare då.

Dagens USA-snackis: Men ikväll måste väl ändå Idol-Sanjaya bli utröstad?

Stort land

Jag har varit i ungefär lika många länder som det finns stater i USA. Men jag har bara varit i sex stater. New York, Connecticut, Massachusetts, Rhode Island, Florida och California. Måste resa mer tror jag. Överst på önskelistan står Vermont, Maine, Georgia och Colorado. Sen är det bara 40 stater to go.

Sparkar och maktpromenader

Kickboxningen gick oväntat bra. Ingen värk i knät. Fast jag kompenserade nog med att slå lite extra hårt på boxpelaren så knogarna är avskavda och svider. Pest och kolera eller? Svettig och helt slut gick jag hem, åt lunch och skulle precis hoppa in i duschen då jag tittade ut genom fönstret. Solen strålade allt vad den orkade så jag drog på löpardojjorna och stack iväg på en 90 minuters power walk istället. Så nu är jag helt slut. Starkt kaffe och en näve rostade solrosfrön comming up.

Ikväll är det dags för American Idol igen. Deltagarna ska sjunga 60-talsdängor och jag äter upp min hatt (läs: keps för jag har ingen hatt) ifall totalt planlösa och talangbefriade Sanjaya inte åker ut. Och jag vågar redan nu på mig en topp-fem-gissning: Blake, Lakisha, Chris, Melinda och Gina. Kom ihåg var ni läste det först.

Kom igen knät

Idag ska jag köra kickboxning för första gången sedan den senaste knäincidenten. Är lite smånojjig men det ska nog gå bra. Måste tänka på att vrida stödfoten ordentligt vid sidokickar och vrida fram höften.

Dagens USA-snackis: Senaste trenden är att skönhetsoperera sina fötter. Göra tårna raka, längre eller kortare. Allt för att vara snygg i high heels med öppen tå. Jag säger då det.

Vårväder comming up

Idag strålar solen från en klarblå himmel och i slutet av veckan ska våren komma hit till Connecticut. På fredag lovar de sol och 15 grader varmt. Härligt. Fast idag är det bara sjugradigt och det blåser ganska kalla vidar från Long Island Sound. Så det blir windstopperjackan och vantar på den stundande power walken.

Dagens USA-snackis: Idag är det fyra år sedan USA invaderade Irak.

Lördagsgodis

Igår var vi på bio och såg Premonition med Sandra Bullock. Och precis som filmtiteln hade även vi vissa föraningar att det inte skulle vara världens bästa film. En svag story, ganska förutsägbar och en slutknorr som var i töntigaste laget. Men man fick äta popcorn och godis. Själva godiset hade jag kunnat vara utan, det är själva förpackningen man är ute efter. Som en stor tablettask. Fast bättre.

Idag söndag har vi mest åkt runt och shoppat saker vi behöver. Typ pärmar och borrmaskiner. Nu ska vi göra ingenting. Sen ska vi grilla. Sen ska vi titta på 60 minutes där Andersson Cooper intervjuar Simon Cowell (mannen bakom Idol-konceptet ni vet). Och självklart ska vi sända en tanke till stackars Hannah och Måns som fortfarade sitter fast på Newark. Jag ska då aldrig flyga United Airlines.

Kolumnen

Idag lördag är min kolumn med i Metro (den som tittar noga ser mig uppe i höger hörn här på ettan under rubriken "Lycka är som sprit"). Men de har inte lagt ut den på nätet än men du som vill kan såklart ladda ner tidningen som PDF och det gör du här.

Inget nytt om Hannah och Måns än. Det ser ut som alla flyg är fullbokade och folk kommer att kunna resa först på måndag eller tisdag. I sånna fall kommer de tillbaka till oss här Madison. Är det hemskt av mig att bli lite glad mitt i flygkaoset?

Flygkaos

Just nu sitter stackars Hannah och Måns fast i snöovädret på Newark. Alla plan är inställda och eftersom orsaken är vädret får resenärerna klara sig bäst de kan och inte ett öre för hotell betalas ut. Jag sitter här som internetspindeln i nätet och försöker hjälpa till att hitta nya flighter. Ser inget vidare ut. Passade på att snabbkolla flyg hem till Sverige för min egen del men hittade inget under $1 000 t/r.

Hej mitt vinterland

Idag kom vintern tillbaka här i Madison. Det har snöat hela natten och så här på morgonkvisten är det en minusgrad. Fast senare under dagen ska det bli varmare och det ska ösregna lagom till kvällen. Ganska omysigt väder med andra ord. Ganska omysigt var det även vid fyrarycket imorse då jag blev väckt av att Metro ringde och bad mig maila om min kolumn som ska gå imorgon lördag. Trots att jag redan har mailat den. Två gånger. Well, well.

Dagens USA-snackis: Igår kväll visade ABC Worldnews ett inslag om Sverige och om hur bra vi är på att ta emot flyktingar från det krigsdrabbade Irak. Vi har tagit emot 7 000 medan USA bara tagit emot 200. Så jag satt här i soffan och dunkade mig själv i ryggen och njöt av snömoddiga bilder från Gamla Stan och Riddarfjärden.

Knäskrälle

Ni som följer min blogg med spänning kommer säkert ihåg min knäincident som jag hade för några månader sedan. I natt hände det igen! Vaknade klockan 04.00 av en blixtrande smärta i höger knä, det kändes precis som om någon kört in en kniv under knäskålen. Men jag gjorde inte samma misstag som sist, då jag resten mig upp, rusade in i badrummet och svimmade av smärta. Kniv-i-knäet-syndromet gick över efter några minuter men knäet kände helt ömt och skumt. Och idag på morgonen känns det precis som om jag rusat in i en betongvägg med knäet först. Saken blir ju knappast bättre av att jag lider av lätt knäfobi. Om någon annans knä nuddar vid mitt knä mår jag lite illa. Bara av att titta på den här anatomiska bild gör mig lätt yr. Så finns det någon knädoktor där ute kan du väl höra av dig till mig och ställa diagnos. Men jag vill bara höra saker som ”nej, det här är jättevanligt och ingen fara alls och för att undersöka kommer jag inte ens behöva röra vid ditt knä”.

Bite me!

SJP har lanserat en egen klädlinje vid namn Bitten. Kläderna, skorna, handväskorna och accessoarerna kommer att säljas på Steve & Barrys Shopping Malls från och med 7 juni. Två dagar före min födelsedag. Perfekt! Enligt Fashionweek Daily kommer kläderna att kosta från $19.98 och nedåt. Så det blir helt klart en utflykt till Meriden, CT där den närmaste mall:en ligger. Så här uttrcker SJP sin filosofi bakom Bitten:
"Women should be able to wear great clothes and not lie in bed at night feeling guilty about how much money they’ve spent. High quality, luxurious clothes do not need to cost as much as we’ve been led to think.”
Yeah, baby!

Krönika i Fitness Magazine

Vi har alla olika förutsättningar. Olika förmåga att lägga på oss muskler. Olika förmåga att lägga på oss fett. Vissa är smala av naturen. Andra inte. Men du duger som du är. Visst får vi höra dessa flåshurtiga kommentarer titt som tätt. Oftast från människor som är oförskämt vältränade och inte tycks behöva anstränga sig det minsta för att se bra ut. För erkänn. Visst jämför du dig med andra på gymmet? Man står där och svettas på trappmaskinen och sneglar avundsjukt på den där snygga tjejen som ser ut att ha klivit rakt ur ett omslag för Sports Illustrated. Hennes hud är så där lagom solbränd, hon svettas en del men luktar säkert hallontårta - och man kan förmodligen knäcka ägg på hennes stenhårda skinkor. Det var många år sedan jag var ung och osäker på mig själv. Jag är inte längre rädd för att bli bedömd utifrån mitt utseende. Tyngdlagen har gjort sitt men jag är för det mesta ganska nöjd. Men jag erkänner att jag – som så många andra - spenderar mycket tid på gymmet av estetiska skäl. För kom igen, visst vill du också ha en platt mage? Kanske bränna bort de där kärlekshandtagen och få en tightare kropp? Då har det inte bara med hälsa och välmående att göra eller hur? Sen kan självklart en vältränad kropp få oss att må bra. Man får bättre självförtroende (icke att förväxlas med självkänsla) och alla hälsovinster är finfina bieffekter.

Egentligen är det ju inget fel i att träna för att bli snyggare. Göra det bästa av sina förutsättningar. Det är när man börjar jämföra sin kropp med andras som konsekvenserna kan bli förödande. Särskilt om de man jämför sig med är rika Hollywoodstärnor som förutom att de har pt, kock och personlig assistent är duktigt retuscherade på bild. Men det är just dessa personer som skapar våra snurriga kroppsideal. En sak som jag funderat på, är varför jag bara jämför mig med såna som är smalare, snyggare och mer vältränade än jag själv. Varför inte jämföra sig med någon som har en något sämre fysik (om jag nu tvunget måste jämföra mig med andra)? Det skulle ju åtminstone ge självförtroendet en boost. Så - är du i bättre form än jag får du mer än gärna jämföra dig med mig istället för med fröken äggknäckarskinkor. Det bjuder jag på.

Urk

Igår drabbades jag av elakartad vinterkräksjuka. Inte roligt alls. Det enda jag fick behålla var avslagen coca cola. Allt annat kom upp. Idag känner jag mig mycket bättre men vågar inte riktigt äta än. Vill känna efter riktigt, riktigt ordentligt hur jag verkligen mår först. Så det blir ingen kickboxning idag vilket såklart suger. Känner jag mig bättre om några timmar går jag kanske på en power walk.

Dagens USA-snackis: Regis Philbin från Live With Regis & Kelly ska genomgå en Triple Bypass Surgery nu i veckan. Samma typ som Letterman gjorde för ett par år sedan. Alla håller såklart tummarna att allt ska gå bra.

Härlig helg

Denna helg har gått på tok för fort. Hannah och Måns kom till New Haven i lördags och vi började med en promenad runt på Yale och jag och Hannah diskuterade var Rori Gilmore skulle kunnas tänkas vara. Sen slank vi in på Yale-butiken och Måns shoppade en Yale-mössa. Sen åkte vi och käkade lunch på The Showder Pot och sen tillbaka till Madison. Vi visade dem runt på stan, gav en guidad tur på Madisons brandstation, gick in på RJ Julias Bookstore och åkte på en drive längs vattnet. Jag tappade räkningen efter ett tag men Hannah kunde inte sluta att säga ”det känns som man är i en film, det är som en kuliss, husen ser ut som dockhus, jag kan inte fatta att du bor här”. Sen åkte vi hem till Knickedickens föräldrar och fikade och till slut craschade vi hemma i vår lägenhet. Där blev det vin och Polly innan middagen som avnjöts på fantastiska Killingworth Café. Tyvärr sjöng inte servitriserna denna kväll men stammisen med cowboyhatt drog som vanligt fram gitarren och rev av några gamla godingar. Kvällen avrundades på Lauries där vi hängde en stund i baren.

Söndag morgon var man tröttare än vanligt. Del på grund av att det blev lite sent men mest för att vi redan ställer om klockan till sommartid här i USA. Men en frulle med bluberry hotcakes (pannkakor) på The Breakfast Place gjorde susen. Sen fick man ladda med gott kaffe från Willoughby´s och åka till Hammonasset State Park och promenera på stranden. Solen strålade och det var typ 10-15 grader varmt. Sen åkte vi och kollade in Whitney Houstons hus. Vi letade en bra stund efter Martha Stewarts hus (det var framför allt Måns som ville se det) men Knickedicken kunde inte hitta det. Men Måns var glad ändå, han hade ju fått så mycket inspiration till det marina tema han tänker inreda lägenheten i. Hannah är inte riktigt med i den båten. Än. Innan man visste ordet av var klockan tre och vi åkte tillbaka till tågstationen i New Haven och vinkade hej då. Tiden går som sagt fort när man har roligt.

Fräcka Fredag

Jag älskar fredagar. Och idag är den äntligen här. Ska kila iväg till gymmet snart och köra benstyrka och kondition. Sen när Knickedicken kommer hem ska vi eventuellt åka en sväng till IKEA. Det blir väl till att ligga på golvet hela kvällen och skruva ihop saker. Sen får man gå och lägga sig och när vi vaknar åker vi till New Haven för att hämta upp Hannah och Måns på tågstationen. Så därför käre vänner kommer jag nog inte blogga i helgen. Men jag återkommer på måndag med rapport och bildbevis.

Dagens USA-snackis: American Idol-deltagaren Antonella Barba, som gjort sig mer känd för nakenbilder som cirkulerar på Internet än för sin sångröst, blev äntligen utröstad igår kväll. Frågan är vad fullt påklädde och tondöve Sanjaya Malakar gör kvar i tävlingen.

Tummen ur

Igår fick jag så äntligen med mig Knickedicken til gymmet. Han har varit lite avig och haft en massa ursäkter att inte styrketräna. En del bra. En del mindre bra. Men så igår fick jag med mig honom och såklart tyckte han att det var roligt. Vad skulle det annars vara att träna med en sån kul prick som jag? Själv har jag kommit på en smart lösning för att slippa blodiga knogar på kickboxningen (som börjar om typ 1,5 timme). Svettband till handleder funkar asbra som padding. Och så lite bandage och tejp under det. För såret på lillfingerknogen vill liksom inte läka. Och igår kände jag att lillfingret och handryggen var lite domnade, inte att jag tappat känseln eller så. Men det skadar ju inte att vara försiktig. Och efter idag får min knoge dessutom vila ända tills nästa tisdag.

Hannah & Måns Countdown: 2 days

Snorkallt

Andra dagen med riktiga vintertemperaturer. Fast till helgen ska det bli uppåt 5-10 grader varmt. Perfekt med tanke på att Hannah och Måns kommer på besök då. Jag ska bjuda dem på allt som New Haven och Madison har att erbjuda. Hoppas att de bjuder mig på Polly och annat svenskt godis.

Newport, visastrul och storstädning

Helgen har spenderats i Hammonasset State Park med långa promenader på stranden och hämtsallad som avnjöts i solen nere vid The Surf Club. Hela söndagen var vi i Newport, Rhode Island. Här semestrade familjen Kennedy och längs urvackra Atlantkusten och Ocean Avenue ligger det stora vita huset där Robert Redford spelade in The Great Gatsby. Skitfint och snobbigt värre.

Annars har helgen mest gått till att oroa sig för mitt visum. När jag skulle ansöka om Social Security Number skrev vi in bokstavskoden R 1 som står i mitt pass. Och då svarade datorn att jag hade ett religiöst visa som bara ges till typ präster. Men efter att ha fått hjälp av en asschysst svensk immigrationsadvokat från Georgia visade det sig att jag har ett R I-visa. I står för journalist och R för renewable. Puh!

Idag måndag har jag, förutom kört styrketräning och jobbat, stortstädat i köket. Diskat allt porslin i skåpen, torkat hyllplan, dammsugit ovanpå skåp, bakom tvätt- och diskmaskin. Och nu är det så rent att jag inte vet om jag vill att Knickedicken ska stöka ner det ikväll när han lagar middag. Han får nog grilla ikväll igen.

Heja Tyra

Måste bara hylla Tyra Banks lite till. Hon ledde sin show här i veckan endast iklädd en röd baddräkt (samma som hon hade på People Magazines omslag till sin Do You Call this Fat-story). Och på bringan stod det 161, hennes vikt i pounds. Det är 73 kilo, vilket med hennes längd på 178 centimeter, ger henne ett högst normalviktigt BMI på 23.

Bara vanligt vatten

Våren försvann lika fort som den kom. Idag har det ösregnat hela dagen och i sann amerikansk helvetet-kommer-bryta-loss-och-det-här-är-det-värsta-som-hänt-anda har det varnats för Flood Warning, Flood Watch och Small Stream Flood Advirosy på tv. Det är väl inget annat att göra än att köpa båt antar jag.

Annat var det igår. Då var det kallt och lite isigt. Och Knickedicken stod på öronen, landade på ryggen och tog emot sig med ena armen. Ryggslutet är rödsvullet och han har fått en liten spricka i underarmen. Ingen par-taekwando för oss på ett tag antar jag. Men så fort han blir frisk ska jag kicka skiten ur honom. Att han är 25 centimeter längre och väger en sisådär 30 pannor mer än jag är en petitess.

Är det vår?

Idag är det strålande sol här i Connecticut, dryga sex grader varmt och fåglarna kvittrar som galningar. Så det var inte så svårt att välja en power walk framför en svettig timme på cross trainern. Fast imorgon ska det bli molnigt och gråtrist. Fast torsdag är kickboxnings-dag så då spelar det ingen roll.

Valet är ditt

Idag efter kickboxningen fick jag leka kostrådgivare åt en av tjejerna som tränar med mig. Hon berättade att hon gått och dragit på ett par kilos övervikt i evigheter och trots att hon tränade så verkade hon snarare lägga på sig mer för varje år. Och hon var övertygad om att hon åt supernyttigt. Och tränade stenhårt och ofta. Så jag bad henne berätta på ett ungefär vad hon åt. Och hur ofta hon tränade och vad. Såklart visade sig att hon var ganska bra på att ”lura” sig själv. Det slank ner kakor och godis nästan dagligdags, hon åt en hel del snabbmat och träningen var två gånger i veckan, sällan tog hon i så att hon svettades. Nu ska hon skriva en kostdagbok (dvs skriva ner ALLT hon stoppar i sig) i en vecka som jag ska hjälpa henne att analysera. Jag lovar att hon äter för lite (så vanligt hos tjejer), för mycket och för snabba kolhydrater, för mycket fett (fel sorts fett) och för lite fibrer och protein. Återkommer om en vecka med resultat.

Men med små, små medel kan man faktiskt göra stora, stora förändringar. Se bara på dessa två frukostalternativ. Kan tyckas vara same, same men långsiktigt är det stor skillnad.
Alternativ 1. Havregrynsgröt med minimjölk och kanel. Knäckebrödsmacka med kalkonpålägg. Kaffe och en apelsin. Protein: 12 gram. Fett: 4 gram. Kolhydrater: 41 gram. Kalorier: 251.
Alternativ 2. Filmjölk med müsli. Mjukt bröd med salamipålägg. Kaffe och apelsinjos. Protein: 13 gram. Fett: 12 gram. Kolhydrater: 60 gram. Kalorier: 397.

Det skiljer bara 146 kalorier mellan de två alternativen. Kan tyckas yttepytte. Men på en vecka blir det 1 022 kalorier. På en månad 4 088. Och på ett år är vi uppe i nästan 50 000 kalorier. Summan av kardemumman är alltså att man inte behöver vända upp och ner på sitt liv för att komma i form. Små förändringar är stort. Ta inte bort något. Byt bara ut mot bättre alternativ. Det gäller bara att vara medveten. Att tänka efter. Och att göra bra val. Easy peasy.

Fight Club

Idag är det tisdag vilket betyder kickboxning. Hoppas att mina sårskorpor på knogarna inte går upp igen, får nog tejpa lite i förebyggande syfte. För när jag får på mig handskarna och står där framför boxpelaren finns ingen återvändo. Jag slår alltid så hårt jag kan och det är inte tal om att känna efter. Fick inte tag på Tony igår så jag ska försöka undersöka nybörjar-taekwando på gymmet idag istället. Har verkligen fått blodad tand när det gäller kampsport. Eller blodad knoge ska jag kanske säga.

Här har det förövrigt äntligen blivit vinter på riktigt. Det är kallt och vi har någon decimeter snö på marken. Så idag blir det halkskydd på power walken. Äntligen.

Post Oscars Stress

Jag hade sju rätt av nio på min Oscarstipp. Ganska nöjd med det. Galan var härlig fast med alla inför- och efterprogram blev det nästan lite överdos. För att inte tala om allt eftersnack som visas idag på tv. Fast jag ska nog kolla in Oprahs After Oscars Party i alla fall. Jag älskade Ellen, Robert Downey Jr, Al Gore, Forest Whitaker, Helen Mirror och Jerry Seinfeld. Snyggast var Cameron Diaz, Helen Mirren, Reese Witherspoon, Penelope Cruz och Jennifer Lopez. Dåliga klädval stod Anne Hathaway, Gwyneth Paltrow, Nicole Kidman, Jennifer Hudson och Beyoncé för. Sämst klädd var Meryl Streep. Mest rörande var Alan Arkin. Långrandigast var Ennio Marricone. Tonsäkrast var Dreamgirls-brudarna. Mest transvestitig var Celine Dion. Skummast var den maniskt leende, solglasögonprydda och skallig tjockisen Jack Nicholson.

Nog om film. Nu ska jag pipa iväg till gymmet, styrketräna och kolla upp om de har nybörjar taekwando på schemat.

Oscar Fever

Imorgon söndag är en stor dag. För första gången någonsin ska jag få frossa i Oscarsgalan utan att behöva ställa väckarklockan och sippa hinkvis med starkt kaffe. Eller se ett sammandrag kvällen efter när man ändå redan vet vem som vinner vad.
E! News Academy Award Countdown drar igång redan klockan 12.00. Och klockan 18.00 är det dags för Red Carpet Coverage. 19.00 är det Barbara Walters Oscar Special på ABC. Klockan 20.00 är det Road to the Oscars och till slut 20.30 till 23.00 är det äntligen dags för 79th Annual Academy Awards. Elva timmars Oscarsgala om man vill. Själv tänker jag satsa på Red Carpet Coverage och själva galan. Jag förklarade för Knickedicken hur stort det här är och att vi måste fylla kylen med smarriga Oscarssnacks och bubbliga drycker. Och att jag tyckte att vi skulle klä upp oss kvällen till ära. Då nickade han allvarligt och sa ”I’m very supportive”. Det mina vänner, det är kärlek.

Så här tror (hoppas) jag att det går:
Bästa film: The Queen (fast jag hoppas på Babel).
Bästa regi: Martin Scorseses (fast jag hoppas på Clint Eastwood).
Bästa kvinnliga huvudroll: Helen Mirror.
Bästa manliga huvudroll: Forest Whitaker (fast jag hoppas på Will Smith).
Bästa kvinnliga biroll: Jennifer Hudson (fast jag hoppas på Cate Blanchett).
Bästa manliga biroll: Alan Arkin (fast jag hoppas på Eddie Murphy).
Bästa kostym: Marie Antoinette (fast jag hoppas på Djävulen bär Prada).
Bästa utländska film: Letters from Iwo Jima (fast det vore ju kul om Efter bröllopen vann).
Bästa dokumentär: An Inconvenient Truth.
Bästa animerade fim: Cars.

Krönika i Fitness Magazine

Ibland kan jag komma på mig själv att stå i kassakön och snegla ner i de andra kundernas matvarukorgar. Det händer inte allt för sällan att jag förfasar mig över människors matval. Korgar och vagnar fullkomligt dignar av vitt bröd, transfettstinna pulversåser, frukostflingor med chokladsmak, vispgrädde, läskflaskor, kakor, chips, gräddglass och godispåsar. Kanske ligger det en liten frukt eller ensam grönsak någonstans i botten. Inte en fiber så långt ögat kan nå. Kan hända ska personen framför mig i kön ha barnkalas? Vad vet jag. Men jag misstänker att det inte är så. För inte kan väl hälften av alla som handlar just idag ha barn som fyller år. Eller? Borde det inte då ligga ballonger och färgglada sugrör i korgen också? Är det verkligen så illa ställt, vet folk inte att man är vad man äter? I vårt välinformerade samhälle kan väl den kunskapen inte ha undgått någon? Eller är det så att folk är så trötta på alla hälsobilagor och smalmatsrecept att de försöker göra någon slags revolt? En revolt som bara drabbar dem själva och sätter sig som valspäck kring midjan. Jag har en kompis som har en skock ungar och en matglad man. Hon berättade att hon ibland har lust att ställa sig på ICA och skrika ”jag har en stor familj – inte bullemi” när hon handlar. Så jag är kanske inte ensam om att spionera i andras matkorgar. Kanske står alla och för sitt inre lyfter ett ögonbryn och tänker ”ska du verkligen äta det där”. När det de egentligen skulle göra är att ta en titt i sin egen korg.

Jag vet att det är fel att döma ut folk. Särskilt bara efter att ta tjuvtittat i deras matkorg. Och jag tror inte att någon står och kikar ner i min korg och tänker att ”oj, vad hon äter bra och välbalanserad kost”. Eller att Fredrik Paulún ska skutta fram bakom disken, dra upp en trumpet och blåsa av en GI-fanfar. Folk får väl äta vad de vill och det är inte min sak att leka varukorgsspion eller fiberpolis. Men jag kan inte låta bli att undra hur folk tänker. Eller om de tänker överhuvudtaget. För i min almanacka infaller lördagen en gång i veckan, inte varje dag som den verkar göra hos så många andra i affären där jag handlar.

Gårdagens Grey

Nu måste jag bita mig i tungan för att inte avslöja storyn i gårdagens Grey´s Anatomy. Men så mycket kan jag säga att det var spännande som tusan. "These doctors are used to save lifes. But now one of there own is slipping away". Tam tam tam taam! Ni där hemma får väl vänta nåt år eller så för att få veta.

Fredagskvällen kommer att gå i filmens tecken. Vi är ju med i dvd-klubben "Netflix" och har just nu Flags of our Fathers och Little Miss Sunshine hemma. Lite uppvärmning inför Oscarsgalan.

Blodiga knogar

Här är klockan strax efter åtta på morgonen. Har just ätit min havregrynsgröt, sippar på en kopp kaffe, slötittar på nyheterna på GMA och väntar mest på att klockan ska bli nio så att jag kan pipa iväg på morgonens träningspass. Idag blir det kickboxning. I tisdags slog jag ganska hårt på boxpelaren och fick sår på lillfingerknogarna (av alla ställen). Ska försöka tejpa dem idag så att jag inte river upp det igen. Inte för att jag har något emot att träna mig blodig, men det gör så rackarns ont.

Annars tänker jag mest på kvällens stora tv-händelser. Dels ska American Idol-startfältet rensas och de slutliga 20 finalisterna gallras fram. Sen är det del tre i Grey´s Anatomy-dramat. Ska läkaren som dog i förra avsnittet återupplivas eller är det kört? Så spännande.
Och efter det har Oprah sin Oscarsspecial. Filmstjärnor och tidigare Oscarsvinare fick välja en annan Oscarsvinnare som de ville intervjua. Julia Roberts går one on one med George Clooney (tydligen ska Brad Pitt vara med på ett hörn), Nicole Kidman intervjuar Russel Crowe och Jamie Foxx snackar allvar med Sidney Poitier. Stort.

Snäll läsare

Jag blev så glad när jag fick denna respons på min kolumn "Välkommen Mr Right" att jag bara var tvungen att lägga ut det på bloggen.

Tjena! Läste dagens (21/2) inlägg i Metro. Det känns som om vi killar liksom kan andas ut varenda gång du skriver i Metro. FORTSÄTT! Det är en order. Du ger inte bara en del tjejer en tankeställare, du säger dessutom sådant som vi killar inte får ge oss alltför mycket in på, som tex tjejers eget ansvar på olika saker. Sorgligt nog verkar mycket bero på en taskig självkänsla hos alltför många tjejer, vilket i mina ögon är ett mycket tråkigt faktum. Själv får jag "med åren" (är 31 bast) allt större inblick i kvinnors tänk, inte minst tack vare en nära tjejkompis underbara funktion som bollplank. Hon har nog räddat min relation mer än en gång.

Stora kliv

Idag spände jag på mig både pulsmätare och stegräknare på power walken. Inte för att jag bryr mig så himla mycket om hur många steg jag tar eftersom att det är tiden som räknas. Och det viktiga är ju att ha en hyfsad hög puls. Pulsen var bra, ett snitt på 145 slag per minut. Nyfiken som man är så sneglade jag lite på stegräknaren efter typ 40 minuter. Och då stod den på 250. Hmpf. Den rackaren verkar inte fungera så bra. Eller är det så att jag tar längre steg än jag tror. He, he.

Krönika i Fitness Magazine

Många tränings- och kosttrender kommer ifrån USA, där jag bor just nu. Los Angeles ligger ljusår före oss när det gäller organisk mat och transfetter har just förbjudits på samtliga restauranger i New York. So far so good. Men man kan ju bara hoppas att svenska folket kommer att försonas från några av de trender som är väldigt tydliga här just nu. Det räcker med att slå på tv:n och titta en stund på reklamfilmerna för att bli riktigt mörkrädd. Förutom alla piller som lovar dramatisk viktnedgång utan minsta ansträngning är en av de dummaste idéerna just nu är att man kan köpa fibrer på flaska. Ja, ni hörde rätt. Får man inte i sig tillräckligt med fibrer i sin dagliga kost kan man bara köpa ”Fibre Sure” och hälla det på sin mat. I reklamfilmen hälls det konstgjorda fiberpulvret på pannkakor, i gräddsåser, på french toast eller varför inte rakt ner i den sockerstinna chokladdrycken. Budskapet är alltså: får du inte i dig tillräckligt med fibrer kan du fortsätta äta samma gamla skräpmat. En annan helt puckat reklam är för halsbrännetabletter. En kille står utanför en snabbmatsrestaurang och han har ont i magen efter att ha ätit där. Då kommer det fram en kille och erbjuder honom en liten tablett som tar bort halsbrännan på ett litet kick. Klippet efteråt är det en kvinna som tar samma tablett fast i förebyggande syfte innan hon går in för en frossarkväll på samma restaurang. Inte ett ord om att du förmodligen inte ens skulle besväras av halsbränna om du inte åt på den där restaurangen. Om du valde att äta nyttig och bra mat.

Något annat som nästan fick mig att ramla ur soffan var en lättsam reklamfilm för en sådan där plastring som man opererar in på magsäcken för att göra den mindre. Magsäcksoperationsreklamfilmer på bästa sändningstid! Hur kunde det bli såhär? Varför slutar folk aldrig att tro, eller hoppas, att lite miraklepulver eller en inopererad plastring ska ge dem ett hälsosammare liv? Amerikanarna tycks redan vara hjärntvättade men vi svenskar ligger tyvärr inte långt efter. Det är dags att syna bluffen. Vill man ha en frisk, sund och vältränad kropp gäller det att röra på sig och stoppa i sig vettig mat. Punkt. Jag säger som Farbror Barbro: det finns inga genvägar!

Läs

Kolumnen "Välkommen Mr Right" kan ni läsa här.

Dancing with the Stars

Just precis nu avslöjades det vilka kändisar som ska dansa med stjärnorna i år. Bland deltagarna finns bland andra Ian Ziering (Steve från Bervely Hills 90210), 80-talssupermodellen Paulina Porizkova, Paul McCartneys ex Heather Mills, Joey Fatone (N´Sync), Vincent Pastore (Big Pussy från The Soparanos). Kan bli hur kul som helst.

Örnar och popcorn

Igår var vi på The Eagle Festival i Essex. Örnarna kommer från Kanada och flaxar sig söderut längs Connecticut River såhär års. Men vi såg såklart inte en endaste liten örn. Förutom den tjocka killen utklädd i örndräkt förstås. Men vi fick äta en av Connecticuts specialiteter, Maple Kettle Corn, alltså popcorn som görs i en stor gryta med maple syrup och salt. Det är salt, sött, lite karamelliserat och riktigt gott. Sen gick vi på stan i urmysiga Essex (rena rama Bullerbyn) och shoppade loss på rökelser och doftljus gjort på soya (ska tydligen brinna längre och med renare låga, säkert är det ekologiskt och politiskt korrekt också).

Sen fick man åka hem och krypa upp i soffan med ett glas vin medan Knickedicken stod ute i kylan och grillade vår middag bestående av tonfiskfiléer och massa grönsaker. Undrar om man kan bli mer bortskämd än så här?

Veckoplanering

Ny vecka och nya tag. Har det faktiskt ganska lugnt på jobbfronten så jag ska se till att jobba på min artikelidélista, rensa pärmar och papper, sortera, arkivera och vara allmänt hyperorganisatorisk. Leka kontor kort och gott.

På träningsfronten ser veckan ut som följer:
Måndag: Styrketräning (ben, bröst, mage) följt av 30 minuters intervallträning.
Tisdag: Kickboxning.
Onsdag: Styrketräning (axlar, triceps) följt av 30 minuters intervallträning.
Torsdag: Kickboxning.
Fredag: Styrketräning (rygg, biceps) följt av 75 minuters power walk.
Lördag: 60 minuters cardio och ett skönt achtanga yoga-pass.
Söndag: Vila.

Olidligt spännande

Såg Grey´s Anatomy igår och det var värsta dramat. "The episode that all America is talking about" som det så dramatiskt heter. Vill inte säga för mycket men en av läkarna dör. Eller avsnittet slutade med det. Säkert kommer personen att återupplivas nästa torsdag. Jag vill veta nu!!!

Bra BMI

I höstas dog modellen Luisel Ramos. Orsak anorexi och undernäring. Nu har hennes syster Eliana gått samma öde till mötes. Jättetragiskt. Undrar om modebranschen håller fast vid modeveckan-i-Madrid-regeln att inga modeller på catwalken får ha ett BMI under 18? Tveksamt eftersom det fortfarande kryllar av skelett där ute. Själv har jag ett mer hälsosamt BMI på 21,3. Och tio kilo till godo ifall jag skulle få för mig att åka till Madrid. Fast med mina 172 centimeter går jag väl under epitetet dvärg.

Intervall

Just hemkommen från gymmet. Körde intervallträning på stairmastern och det var riktigt roligt. Körde så här:

5 minuter. Incline 3, Level 4.
5 minuter. Incline 1, Level 6.
5 minuter. Incline 7, Level 7.
5 minuter. Incline 10, Level 8.
5 minuter. Incline 15, Level 7.
5 minuter. Incline 20, Level 10.
5 minuter. Incline 3, Level 4.

Sen körde jag ben (benpress, bak- och framsida lår, utfall på pilatesboll), axlar, triceps och slutligen lite bålträning i form av plankan (när man gör den mot pilatesboll blir det härligt jobbigt).

Nu: Lunch bestående av left over laxkotlett från igår och en sallad med massa grejer i.

Urinvägsinfektioner och feberfrossa

Igår firade vi Alla Hjärtans Dag på läkarmottagningen är i Madison. Inget allvarligt utan en elak och efterhängsen urinvägsinfektion som jag ville bli av med. Egentligen fanns det inga tider på läkarmottagningen, de har så många fasta patienter att ”de inte tar emot fler för tillfället”. Så där lagom snobbigt. Men eftersom att Knickedicken är brandman är det som att ha en stor VIP-inbjudan vid sin sida. Kalaset gick på nära $100 med undersökning och antibiotika. Och det är tydligen billigt. Själv höll jag på att ramla av stolen. Det är typ 700 bagis. Men allt är ju bättre än att pinka taggtråd. Sen när vi äntligen kom hem gick brandlarmet och älsklingen var tvungen att åka ut och rädda liv och släcka bränder. När han kom hem några timmar senare var han helt slut efter att ha stått ute och jobbat i snöstormen. Han frös, svettades och stupade i säng strax före klockan åtta på kvällen. Själv satt jag uppe och tittade på American Idol. Så romantisk kan Valentine alltså vara. Men vi tar igen det i helgen.

Happily ever after

Idag är det exakt ett år sedan jag stod på övre däck, i det karibiska månskenet och hånglade med Knickedicken för första gången. Och det har varit det bästa året i mitt liv. Och så levde de lyckliga i alla sina dar. Så det så.

Väderwimps

Amerikanare är sådana väderwimps. Sådana drama queens. Just nu pratar dem om ”storm alert” och ”major storm” på tv. Det betyder att det kommer att snöa lite. Kanske blåsa lite också. Värsta hallåt för ingenting. Är det några minusgrader får skolbarn inte vara ute. Har det snöat eller är lite halka ställer de in skolbussarna. Men det beror inte så mycket på vädret utan mest att man är livrädd för att det ska hända något och alla föräldrar ska stämma brallorna av skolan och staden. Tramsigt.

El grillo

Japp, här är våran grill. Den är så stor att man kan grilla en hel ko. Eller en hel dvärg. Eller sjutusen bakade potatisar. Den har till och med en side burner så att man kan koka potatis. Eller majs. Eller vad sjutton man nu behagar att koka. Hejja Amerika!

Bortsett från alla grillglädje är jag assurt på svt. Deras Live Broadcast av Melodifestivalen funkar inte. Jag som sett fram emot ett få se The Ark i veckor. Buhu.

Gilla grilla

Idag ska vi åka till Home Depot och köpa en grill. Amerikanarna är ju ena hejare på BBQ. Jag tror dessutom att Knickedicken är född med, inte silversked, utan grillspett i munnen. Själv är jag ganska bra på att äta grillat.

Men apropå grillspett. Ni vet helt vanliga grillspett, sånna med lite kött, lite grönsaker trädda på en smal pinne. Här i USA kallas det för kebab. Och när man förklarar vad en kebab egentligen är fattar de ingenting.

Jag är finurlig

En kille vid Stockholms universitet har skrivit en c-uppsats om språkbruken hos manliga och kvinnliga kolumnister i Metro och Stockholms City. Hos Metro har han valt att dissekera mina, Johan Stäel von Holstein och min favvo Stephen Mendel-Enks kolumner. På City Frida Boisen, Ana Martinez och Dan Blomberg.

Tanken var alltså att ta reda på om män och kvinnor har olika språkbruk. Det hade han ju inte behövt skriva en hel uppsats om. Han hade bara behövt ringa mig så hade jag kunnat säga att ja, så är det nog. Fast ganska kul läsning var det ändå. Killen har räknat ord, meningar, antal svåra ord, slangord och ämnesval. Han har kommit fram till att de kvinnliga kolumnisterna använde sig oftare av ord som ” förhållande, honom, kärlek, längtar och äktenskap”. De manliga kolumnisterna använde istället ord som ” pengar, procent, frihet, tävla och miljoner”. Inte konstigt att vi har kommunikationsproblem. Så här skriver c-uppsatsmannen om mig (ja, jag erkänner att jag direkt letade rätt på avsnitten som handlade om mig för jag är ett litet ego förstår ni).

Petra Axlunds fem kolumner handlar om relationer och sex, och här sätts människan och hennes känslor i centrum. Hon är dock inte lika argumenterande som Johan Stäel von Holstein, utan blir mest pratig och subjektiv i sina kolumner, och ibland även smått ironisk. I två av Axlunds kolumner kommer hon med lösningar på problemen hon argumenterar för, men hon tenderar att uppmärksamma problemen snarare än att lösa dem. Hon skriver ur ett jag-perspektiv och väver ofta in egna personliga erfarenheter och vad hon tycker om olika saker. Hon är pratig, personlig, personinriktad, vardagsnära och finurlig i sitt språkbruk. Hon är också den som använder frågetecken mest av alla skribenterna, vilket indikerar hennes engagemang i sina texter.

Hetsiga hjärtan

Idag är det exakt en vecka kvar till Alla Hjärtans Dag. Och jag tror inte jag riktigt har fattat hur stort det är här. Redan efter nyår började butikerna skylta i rött, rosa och med hjärtan. På tv har reklamfilmerna med nallebjörnar, massageoljor och diamantsmycken duggat tätt. Ska man ut och äta måsta man boka bord i asgod tid. Men jag och Knickedicken har en ursäkt att inte fira Valentine. För vi ska fira vårt ettårsjubileum istället. Eller vänta nu. Gör det att kraven på måste-romantik blev ännu högre?

Hannah & Måns-countdown: 31 dagar.

Krönika i Fitness Magazine

Att äta kolhydrater har blivit livsfarligt. Man behöver bara slå upp vilken vecko- eller kvällstidning som helst för att få reda på det. Självutnämnda experter berättar hur deras liv förbättrats sedan de helt lagt om sin kost. Folk berättar gladeligen att de slutat äta kolhydrater med samma stolta min som om de just sagt att de slutat äta godis eller slutat röka och knarka. Allt jag kan säga om det är att det bullshit. Våra kroppar, och framför allt vår hjärna, behöver kolhydrater för att fungera. En kost helt utan kolhydrater gör dig dum i huvudet. Jag vet för jag har prövat. För ett tag sedan testade jag en strikt diet nästan helt utan kolhydrater. Jag höll på i drygt två veckor. Eller snarare – jag stod ut i dryg två veckor. Att jag utsatte mig för allt detta var dels i rent studiesyfte, jag ville veta hur min kropp reagerade på en kolhydratsnåldiet. Och dels var det av ren och skär fåfänga, genom att tömma kroppen på kolhydrater skulle jag få mer synliga och definierade muskler. Jag såg framför mig hur mina överarmar skulle se ut som Linda Hamiltons i Terminator 2. Och visst fungerade det. Jag tappade tre kilo redan de första dagarna. Visserligen bara i vätska. Men ändå. Mina muskler började bli mer synliga. Men till vilket pris?

Det var äggviteomelett, kycklingfilé, lax, quorn, grönsaker och proteindrinkar som stod på menyn. Min vanliga frukostgröt, fullkornspasta och bulgur var bara att glömma. Inte ens frukt skulle jag äta. Bananer och brödskivor var bannlysta. Äggulorna åkte rakt ner i kattens matskål. Inte ens mjölkprodukter var tillåtna. Och varje dag körde jag 90 minuters hårds konditionsträning. Efter passet kändes det som om gymmet förvandlats till ett kylrum, jag frös så att jag skakade. Dessutom blev stretchen en plåga eftersom att jag fick sendrag. Allt symptom på att jag höll på att tömma min kropp helt på kolhydrater. Att föra en helt vanlig konversation blev knepigt. Jag kunde till exempel börja säga en mening och halvägs glömma bort vad jag egentligen pratade om. Jag tappade tråden, hade svårt att koncentrera mig eller lyssna när någon annan pratade. Någon kunde ställa en enkel fråga men i mina öron lät de som om jag just blivit ombedd att svara på vad 7 967 multiplicerat med 3 456 blev. Och det snabbt. Så där stod jag med mina tillfälligt snygga armar men kunde inte föra en vettig konversation. Hur kul är det när en snygg kille kommer fram och allt man kan säga är ”öh, va, vaddå”? När man är lika smart som en guldfisk och med nöd och näppe kan komma ihåg sitt eget namn. Nu är jag tack och lov tillbaka på min vanliga diet med härliga och underbara långsamma kolhydrater. Jag är kanske inte lika deffad men jag kan fullborda en hel mening.

Super Bowl Fever

Åh, så skönt att det äntligen är fredag. Nu kan det i och för sig vara ”lördag hela veckan lång” om man vill när man är frilans. Men veckan som gått har jag varit flitigare än vanligt. Både på jobb- och gymfronten. Så det är inte utan att man ser fram emot ett glas vitt senare ikväll, kanske en film och sedan få sova ut imorgon. Lovely!

Imorgon ska det ju dessutom börja planeras och fixas inför Super Bowl. Det ska köpas snacks (chips till alla amerikaner och grönsaksstavar till mig), dipp (färdigförpackade med massa transfetter till amerikanerna och hemmagjord hoummus till mig). Och i över en vecka har de pratats om reklamfilmerna, GMA ska visa previews imorgon. Det är tydligen som Knickedicken säger. När matchen är igång är då man passar på att gå på muggen.

Viktiga grejer

I senaste numret av Amelia är Pernilla Wahlgren intervjuad och pratar bland annat om livet som brunett. Men artikeln var ”beställd” av markandschefen på L´Oreal och längre bak i tidningen hade de en helsidesannons med just Pernilla och hårfärgen Garnier. I Dagens Media frågar man chefredaktör Ann Fredlund om de inte anser att de går i annonsörernas ledband och hon svarar att ”vi bedömde att det fanns ett stort nyhetsvärde i att hon hade bytt hårfärg”. Jag tror att jag skrattar på mig. Visst är det lattjo att hon färgat håret, men att kalla det för nyhetsvärde. Come on!