Upp och hoppa

Klockan är strax efter tio och jag har varit vaken i snart två timmar. Har hunnit äta en stadig havregrynsfrukost (fiberberikade gryn såklart) och nu ska jag sticka iväg och träna. Jag tror jag är på väg ur svackan. Det har inte varit så illa att jag struntat i att träna men det har inte varit lika kul. Omid tror att det beror på 1. Min tennisarmbåge spökar och jag kan inte gå på bodycombat eller box (blir det inte bättre snart kommer min naprapat att testa akupunktur). 2. Det är mörkt och kallt ute och man blir allmänt låg. 3. Jag har inte sett resultat på ett tag och då tappar jag sugen. I fredags när jag körde med Omid var jag så psykiskt slut att jag mest ville gå hem och gråta hela tiden. MEN. Jag tog mig igenom hela träningspasset och det var nog den bästa prestation jag gjort på länge. Det är faktiskt inte svårare än så att man måste bestämma sig. Vem ska vinna? Jag eller känslan av att allt är jobbigt och att man bara vill ge upp? Men som sagt idag känns det bra! Ska köra ett spinningpass och sedan ett bodypump-pass direkt efter det hade jag tänkt. Skönt!