Träningsbilaga i Metro

Ni missade väl inte träningsbilagan i dagens Metro? I sådana fall kan ni läsa mina artiklar här: Dela på en PT, Träna hemma och Varför vi inte tränar.

Fyra förfärliga timmar

Så lång tid tog det att få ordning på de senaste fyra månadernas kvitton och fakturor. Datumkoll, översätta dollar till kronor och beskrivning av utlägg. Och förfasat över att jag åkte på förmögenhetsskatt. Förmögen? Moi? Jädrans aktieportfölj säger jag bara. Men nu är jag klar. Nu ska allt bara kopieras innan jag kan shippa det till revisorn i Sverige. Sen är det bara att hoppas på en fet återbäring i år igen.

Nu ska jag som belöning dra på mig löparskorna, windstopperjackan, mössa, vantar och sticka ut på en PW längs Long Island Sound.

Vicken kille

Idag kom Knickedicken hem för att äta lunch. Med sig till mig hade han en kaffe latte från Willoughby´s, en liten chokladpralin från samma ställe och en blombukett. Bara sådär. Utan anledning. En vanlig måndag. I´m a lucky, lucky lady.

The Bluff

Idag besteg vi så äntligen The Bluff i Westwood, Guilford. Berget är inte mer än 300 meter men vägen upp var ganska brant så lite andfådd blev man ändå. Väl uppe hade vi en helt otrolig utsikt över CT. Vi såg ända till North Branford, New Haven och ut över Long Island Sound. Snyggt! Eftersom att solen strålade och det var sköna fyra grader varmt åkte vi sedan ner till havet och Hammonasset Beach State Park och gick längs stranden. Behöver jag tillägga ”hand i hand”? He, he.

Kvällen ska först tillbringas i favoritfåtöljen med Anne Holt och hennes ”Det som aldrig sker”. Senare blir det tv-underhållning i form av 60 Minutes, den nya dans- och sångsåpan Grease - You´re the one that I want där de letar efter Sandy och Danny och slutligen Ashton Kutcher´s Beatuy and the Geak. Kan en söndag bli bättre än så? I think not.

Fråga till Fredrik Lindström

Pratade med Singelpinglan igår och då kom vi på att ingen säger ordet "främmande" längre. När jag var liten hade vi främmande hemma. Fast det var inga främlingar (som ordet uppenbarligen härstammar ifrån) utan folk vi redan kände. Idag är det inte så vanligt med främmande. Man har fest. Man har besök. Man har gäster. Men aldrig främmande. När Hannah och Måns kommer hit i mars ska jag kalla dem för främmande.

Helgplaner

Häromdagen åkte jag och Knickedicken till West Woods i Guilford. Det är ett naturreservat med massa vandringsleder och mitt i smeten ligger The Bluff, ett berg från vilket man kan se både till New York och Boston (en klar dag då man har mycket, mycket bra syn). Ändå dit kom vi inte eftersom att vi förmodligen valt fel slinga och inte kollat på kartan innan vi började gå. Vi tänkte förbereda oss lite bättre och göra en ny ”toppbestigning” imorgon. Om vädret tillåter för det ska tydligen bli ruskigt kallt. Och då lockar ju inomhusaktiviteter. Då vill man bara krypa upp i soffan i sådan där skön livsstilsmagasin-anda. En kopp te (eller ett glas rött), en härlig pläd, fluffiga kuddar, några tända ljus, man är osminkad men självklart snygg, har på sig slitna jeans, vitt linne, är barfota och i handen en god bok. Typ.

Utöver detta består helgplanerna av att kopiera kvitton och fakturor så att jag kan skicka allt till min revisor i nästa vecka. Undrar om det blir mysigare om jag är barfota och inlindad i en pläd när jag gör det?

Nope

Inte en siffra rätt. Så jag är fortfarande kvar här i Madison. Utan 240 miljoner dollar som jag så väl förtjänade.

Stenrik

Idag har vi köpt ett gäng tickets till Power Ball. För det är jackpott och då snackar vi inga små fjösiga miljoner som hemma utan $240 miljoner. Tvåhundraförtiomiljoner dollar, people!!! Så om bloggen är tyst ett tag framöver och nästa inlägg kommer ifrån Galapagosöarna eller Maldivena så vet ni ...

Dagens läsning

Klicka här.

Bra tisdag

Jag älskar tisdagar för de får mig att känna mig så effektiv. Eftersom att min kickboxning börjar redan klockan nio kliver jag upp extra tidigt för att hinna äta frukost minst två timmar innan. Och då hinner jag med massa annat också. Läsa mail, skriva mail, läsa dagstidningar, skriva och planera jobb. När jag kommer hem, svettig och slutkörd, är klockan bara kvart över tio på förmiddagen och jag har redan fixat med det viktigaste.

Blå måndag

Idag är det den 22 januari. Enligt BBC är denna Blue Monday "the most depressing day of the year". Riktigt varför framgår inte. Men det kändes ganska deppigt när alla mina mail försvann så jag kan inte annat än hålla med. Undrar om allt blir bättre imorgon.

Nerdatering

Härom dagen frågade min laptop mig om jag ville uppdatera min Explorer till en ny, bättre och snyggaren version. Jorå, svarade jag, det låter ju finemang. Men utan att fråga uppdaterades även min Outlook. Och detta utan att alla mina adresser i kontaktlistan eller alla inkomna, sparade och superviktiga mail följde med. Så här sitter jag och undrar vad den där redaktörern hette nu igen, och hon som jag gjort en mailintervju med i förra veckan, vad var det för adress hon hade egentligen? Fast på sätt och vis var det ganska skönt ändå. Från att ha haft tusen och åter tusen mail i inboxen har jag nu bara tjugotvå. Och eftersom att jag ändå inte har adresser till någon kan jag ju lika bra ta ledigt resten av dagen.

Over and out

Vi förlorade med fyra ynka poäng till slut. Trist. Men å andra sidan är jag ju inget amerikanskt fotbolls-fan så egentligen spelar det inte så stor roll. Det ska bli kul att kolla Super Bowl i vilket fall. Inte minst för de påkostade reklamfilmernas skull.

Touch Down!!!

Och nu leder vi med 28-21. Gastkramande för att använda en gamal sportklyscha.

Attans

För några minuter sedan ledde Patriots över Colts med 21-3. Nu, efter två touch downs och massa field goals, står det 21 lika. Jag har snart inga naglar kvar ...

Explosion

Imorse klev vi upp klockan 05.00 för att åka till New Haven och titta när de sprängde den gamla arenan Coliseum. Det var svinkallt ute och vi fick vänta i över en timme. Men det var det värt. När byggnaden exploderade kändes det i hela kroppen. Hela marken skakade. Och när den rasade steg ett nära 50 meter högt moln av damm. Till slut var vi tvungna att springa från vårt utsiktsplats för att inte hamna mitt i röken. Molnet rullade mot oss och blev bara större och större. Värsta elfte september-vibbarna. Fast vi klarade oss bra, trots att jag snöt ut damm i flera timmar.

Efter det åkte vi till anrika Educated Burgher och käkade frukost. Och efter det tog vi en sväng in på Yale Bookstore som ligger vägg i vägg (och ja, Hannah & Måns, har kommer ni att kunna shoppa loss). Innan vi åkte hem till Madison igen gav Gump oss en guidad tur runt på Old Yale. Får bli mer sånt när det inte blåser småspik och är minusgrader.

Imorgon spelar New England Patroits mot Indianapolis Colts. Och vinner vi är vi klara för Super Bowl. Så spännande att jag nästan pinkar på mig.

Snö

Imorse när jag vaknade var det alldeles vitt utanför fönstret. Ett tunt, tunt täcke av snö låg på marken och gnistrade. Men sen någon timme senare hade allt försvunnit. Nåja, det var snyggt så länge det varade. Fast lite besviken är man ju allt. Jag hade sett fram emot att få använda mina halkskydd under power walken.

Aldrig tråkigt med Eddie

Har du lite småtråkigt någon dag kan du surfa in på Eddie Izzards hemsida. Förutom massa roliga videoklipp, ringsignaler och spel kan du klicka på ”Thingie-Things” och sedan på ”Eddie´s Fridge”. Här kan man dra ner massa ord i sylten (du fattar när du ser det) och bilda meningar och sedan klicka på ”say it” och få allt uppläst av Mr Izzard. Håller iaf mig sysselsatt en bra stund.

Vardagsmat

Igår kollade jag på svt:s Livräddarna. Ni vet den där dokumentärserien om brandmän. Och då slog det mig hur snabbt ganska läskiga, konstiga och spännande saker blivit vardagsmat för mig. Jag är så van vid att Knickedickens ”pager” går av i tid och otid. ”Madison hose, stand by for a signal fifty … confirmed construction fire!!!”. Jag lyfter knappt på ögonbrynet när han måste sticka iväg för att släcka en husbrand. Eller när en bil står i fullan lågor. Eller när en långtradare läckt ut massa giftigheter och motorvägen måste stängas av. Eller som härom kvällen då middagen avbröts eftersom att han skulle åka och hjälpa till att lyfta ut en död kvinna ur hennes hem. Men ikväll har de sitt möte nere på stationen. Vilket innebär lugn och ro för mig här hemma. Inga hysteriska larm som kan störa mig när det är helt nya avsnitt av Ugly Betty, Grace Anatomy och Men in Tree´s på tv.

Sporty Yoga

All denna styrketräning gör en knappast smidig och rörlig. Det märker jag inte minst nu när jag börjat kickboxas. Så idag ska jag köra ett yogapass. Inte för den mentala biten. Jag är inte särskilt intresserad av att djupandas så där konstigt, säga "namaste", ha tåringar eller babbla om chakra hit och dit. Inre styrka och lugn får jag bäst med boxningshandskarna på. Eller med tunga hantlar i händerna. Jag ser yoga som ett perfekt stretchpass med stabilitetsträning och styrka på köpet.