Året som gick

Detta har minst sagt varit ett annorlunda år. I januari hände det inte så mycket. I februari åkte jag och Singelpinglan på en kryssning i Karibien och där, på Alla Hjärtans Dag, träffade jag Knickedicken. Det som till en början kändes som en fling, en semesterromans, visade sig vara så mycket mer än så. Vi fick en vecka tillsammans och bytte e-mailadresser och sa till varandra att vi skulle ”hålla kontakten”. Sen åkte jag till Thailand på jobb i mars och i april var det dags för mig att åka och hälsa på Knickedicken i Madison. För vi höll verkligen kontakten. Hela maj, juni och juli bestod mest av väntan. Väntan på att få åka tillbaka till Madison. Under denna väntan hann jag visserligen med två jobbresor till Mallorca och Cypern. Men så kom äntligen augusti och jag åkte tillbaka till USA. Och denna gång började vi på allvar planera min kommande flytt. Och det tog faktiskt bara en månad innan jag hyrt ut lägenheten, haft ett spritspäckat avskedssparty, packade väskorna och med journalistvisumet i handen lämnade Sverige. Och nu har jag bott här i drygt tre månader. Stor omställning, massor av kärlek och en del hemlängtan. Fast redan i oktober kom ju Hannah och Måns till New York och i november var det dags för Singelpinglans bejublade besök.

Nyårsnatten firade vi hemma hos Gump. Massor av god mat, skumpa och Jello Shots (mer roligt än gott). Och på tolvslaget blev det fyrverkeri och alla på festen fick varsin kastrull och träslev för att kunna göra så mycket oväsen som möjligt. Annorlunda men kul tradition. Men när det gällde nyårslöften hade jag lite svårt att komma på några bra. Det brukar ju vara sluta röka, börja träna eller äta hälsosamt. Så jag har lovat att försöka städa lite mindre (svårt, men jag ska försöka) och att börja träna kickboxning (inte lika svårt löfte). Och så lovar jag att komma hem och hälsa på er alla i Sverige i vår-sommar (superlätt löfte).