Kollade på två filmer igår. Först ut var Coach Carter. Och nu vill jag börja spela basket. Givetvis i slow motion och med stråkackompanjemang och publikens jubel. Sen kollade jag på Kingdon of Heaven. Och nu vill jag bli riddare, lära mig att rida och bara gå omkring och vara ädel och "true to my self". Kan faktiskt tänka mig att ligga med Orlando. Trots hellyllestämpeln.
Nu ska jag läsa Cosmo och lär mig allt om killar och dejting till nästa veckas Singelshopping.
lördag, oktober 22, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja. Men vem ville inte bli dansare efter att ha sett Flashdance eller få kvarsittning efter att ha sett Breakfast Club?
Silence of the Lambs (inledningsscenen är en av de första i filmhistorien där man använde sig av steady cam) är en av mina favoritfilmer. Men så var jag oxå sjukligt besatt av seriemördare i mina tonår. Jeffery Dahmer (i hans kylskåp hittade polisen bitar av 15 människolik, han medgav att han ätit upp delar av liken och kokat sopa på huvudena), John Wayne Gacy (slaktade 33 män och pojkar), Henry Wallace (rånade och ströp tio unga kvinnor), David Berkowitz (även känd som Son of Sam mördade sex personer i New York under det sena 70-talet), Ted Bundy ("svärmorsdrömmen" som mördade och våldtog 36 unga kvinnor), Anton Coleman (som kidnappade, våldtog och mördade minst tio äldre kvinnor) och Charles Manson (sektledare som mördade Roman Polanskis fru Sharon Tate och sex andra personer). Fast jag var nog inte sugen på att mörda själv, snarare ville jag bli cool FBI-agent och ta fast dem.
Skicka en kommentar