Cykeltur med nya kameran

På min lilla cykeltur till Ocean State Job Lot i grannstaden Clinton fick nya kameran såklart följa med. Enda ”problemet” är ju att den är så liten att jag glömde bort att jag ens hade den med mig. Fast några bildbevis blev det ändå.

Till vår egen lilla strand på Seaview Avenue (endast till för boende i Madison, vilket är ganska skönt då Hammonasset Beach är ganska fullproppad med turister) tar det fem minuter att cykla från vår lägenhet. Badvakt och allt finns. Men läs på skylten. Town of Madison Beach Rules. Prohibited Activities: Glass of any kind, alcohol consumption, littering, frisbees, balls, fishing in swim area, swimming beyond buoys, running, horseplay, climbing on rocks, climbing or jumping from walls, obscene or abusive language, mask, snorkels, scuba equipment, inflatable rafts, swimmies or floating devices. Attans. Jag som alltid gillat att leka häst på stranden.

På Gater Creek Farms säljer de allt från ekologiskt odlade grönsaker till blommor. Och de är berömda för sin hembakade paj. Äppelpajen som vi åt till Thanks Giving var to die for.

The Clam Castle är skaldjurs-snabbmat. Mycket stora portioner och mycket friterat. Och som med allt annat här i USA hävdar de att de är ”World Famous”. Jag hade då aldrig hört talas om detta lilla skjul innan jag flyttade hit. Världsberömt i hela Madison.

Undrade du över var i Connecticut Madison låg? Kolla in den lilla röda pluppen under I:et på den här skylten så får du svaret.

Om du är ute och åker Route 1 South (från Boston mot New York) och kommer in i en stad där det ser ut så här så vet du att du är i Madison. Pittoreskt är bara förnamnet.



* och som alltid är bilderna klickbara.

Smaklöst

En ny reklamkampanj för fettfri youghurt i Brasilien rör upp känslor. Slogan är "Forget about it. Men's preference will never change. Fit Light Yogurt" och till det bilder på överviktiga kvinnor från välkända filmer. American Beauty, Diamonds Are a Girls Best Friend och Basic Instinct.

Det är inget snack om att det inte är bra för hälsan att vara överviktig. Men måste man förnedra och göra sig lustig på tjocka tjejers bekostnad och hävda att män faktiskt föredrar smala kvinnor? Och att de inte alls duger som de är? Typ: är du så här tjock kommer ingen någonsin vilja ligga med dig. Smaklöst tycker jag. Dessutom är fettfri yoghurt ofta fullproppad med socker istället för smakens skull så man lär inte gå ner i vikt för det.

Ny, liten kompis

Idag åkte jag och Knickedicken till Best Buy i Waterford och tjackade liten, slim och söt digitalkamera till mig. Min stora Canon EOS 10D är lite i klumpigaste laget och inte alltid att man orkar släpa med i tid och otid. Det blev en Olympus FE-230 för $199. Har lekt med den i ett par timmar nu och jag är mycket nöjd. Inget går såklart upp emot min "riktiga" kamera fast denna lille rackare är himla behändig.

Happy Fourth

Independence Day är på en onsdag detta år. Detta innebär att mycket av firandet förläggs till helgerna före och efter. Igår var det till exempel 4th of July Concert på the Town Green här i Madison. Folk paxar plats på gräsmattan redan vid femrycket på morgonen och gränsar av sin lilla plätt med rep och flaggor. Sen ställs det upp stolar, bord, filtar och mat, mat och mera mat. Och folk hänger där i timmar, umgås och lyssna på musik, kollar på parad, minglar och säger ”Happy Fourth” till alla man stöter på. Så där amerikanskt och mysigt som man vill att det ska vara.


Packat med folk på The Town Green.







Glad och tjock paradgubbe.











Snyggt hus med stor flagga.







Paradpirater.

Små glädjeämnen

Två saker att vara lycklig över just nu. Det är fredag. Och. Det. Är. Svalt. Behagliga 22 grader nu på morgonkvisten och lägre luftfuktighet. Det går att aaandas. Har precis ätit min proteingrön bestående av ½ dl havregryn, 2 dl kruskakli, 1 msk wheat germ, 1 tsk hela linfrön, 10 gram mandlar och en skopa vaniljproteinpulver. Sitter ni och tittar på GMA, där nya iPoden, Spice Girls återförening och BBQ-grillbränder är dagens heta topics, och sippar på mitt kaffe. Om en stund ska jag ösa ner till gymmet och köra intervaller följt av styrketräning. Det blir det passet jag skulle ha kört igår men bytte mot ett längre konditionspass. Axlar, bröst och triceps alltså. Och lite magstabilitet på slutet. Min pulsklocka har varit paj ett bra tag men nu är den fixad så det ska bli spännande att se om jag fått bättre flås. Tur att man skriver träningsdagbok så man kan gå tillbaka och jämföra. Det är så jag håller min motivation på topp. Att se mina resultat svart på vitt och kunna tävla med sig själv.

Dagens pass:
25 minuters intervaller (40 sek sprint - 20 sek återhämtning).
Push ups: 20 reps x 4
Lutande hantelpress: 20lbs (4-6 reps) x 4
Dips med raka ben mot bänk: 20 reps x 3
Liggande fransk press: 25lbs (4-6 reps) x 4
Sittande hantelpress: 20lbs (6-8 reps) x 3
Hantellyft åt sidan: 15lbs (6-8 reps) x 3
Stående fransk press: 25lbs (10 reps) x 3
Rotator cuff: 15lbs (15-20 reps) x 3
Plankan: 60 sek x 3
Sidoplanka: 60 sek x 3

Madisonlänkar

Glömde ju att berätta att jag lagt upp lite olika Madisonlänkar här på sajten (scrolla ner och du hittar dem under rubben "Madison" här till höger). Några turistlänkar, hotell här i stan, R J Julias Bookseller och mitt favoritcafé Willoughby´s. På "Virtual Tour of Madison" kan ni se hur det ser ut här i stan. Kolla in Town Green (här hålls konserter, Farmers Market varje fredag och massa Tag Sales och loppmarknader), Down Town Panorama (första vita huset är biografen och The Coffee Shop, sen kommer posten en grön klocka och vägkorsningen Wallstreet och Boston Post Road, den stora tegelbyggnaden är biblioteket och bakom den ligger gymmet och vår lägenhet, sen panorerar vi över till andra sidan gatan och inredningsbutiken Walker Loden på hörnan, en pappersbutik, R J Julias i det gula och det bruna huset, en bank och Willoughby´s. När filmen slutar ser man Boston Post Road, längst bort till höger där det ser ut som en suddig grön skog ligger brandstationen och ännu längre bort på samma sida ligger Town Green) och Hammonasset.

Indiana i stan

Idag är första inspelningsdagen för den nya Indiana Jones-filmen här i New Haven. Tänk att det bara är 20 minuter mellan mig och Harrison Ford. Inget går väl upp emot en man med hatt och piska?

Blixtar och dunder

Hettan och den höga luftfuktigheten (dryga 80 procent igår) har gjort att ett mullrande åskväder är på väg in över Connecticut. Igår var det New York som drabbades och över 20 kvarter på East Side var strömlöst i flera timmar. Ingen tunnelbana, inga trafikljus, ingen fungerade AC. Lite kaos alltså. Senare i eftermiddag har det utfärdats en Severe Thunderstorm Warning här och det utlovas skyfall, hagel, åska och blixtar. Men med det sjunker luftfuktigheten och temperaturen och till helgen lovar de ”plenty of sunshine with comfortable temperatures”.

Själv ska jag sluta leka hemmafru (jag tvättar, diskar, städar och hjälper Knickedicken att stoppa inbjudningar till brandmännens bal i kuvert) och sticka ner till gymmet. Körde ett asbra benpass igår, utsida lår gör skönt ont idag. Idag ska jag köra axlar, bröst och triceps. Sen blir det förmodligen ett intervallpass senare ikväll.

Thimble Island

Här kommer lite bildbevis från min och Debbi´s båtutflykt runt Thimble Island, som förövrigt ligger utanför staden som heter något så snyggt som "Stoney Creek".
Låter det inte som på film så säg?









$10 för 45 minuters guidad båttur.









Här bor någon med massa deg.









Dem här har en stor pool på tomten ifall det skulle vara lite för kallt i havet.









Annorlunda New England-hus på pelare.









Lusthus med hemmasnickrad flaggstång. Me like.












Moster Debbi med sin sjukt snygga cowbojsarhatt i guld och linne med blingbling.

* Som vanligt är samtliga bilder klickbara.

Väderprat

35 grader, extremt tryckande luftfuktighet och totalt vindstilla. Helt sjukt jobbig värme idag. Går liksom inte att jämföra med svenska sommartemperaturer, inte ens då det är över 30 grader där hemma. Det är luftfuktigheten som tar musten ur en. Cyklade hur som haver till East Beach i Hammonasset. Låg på handduken i några minuter och sen fick man sitta resten av tiden i vattnet. Sjukt varmt. Två timmar stod jag ut. Och oh my god vad skönt det var att kliva in i en 20-gradig lägenhet efter cykelturen hem och slurpa i sig en iskall diet coke.

Träningen får lov att bli senare ikväll när den värsta värmen gett med sig. Att köra i denna hetta är bara dumt, man svettas som en gris, orkar inte ta ut sig och får mest ont i pallet. Imorgon sak det bli något svalare, 28 grader och spridda regnskurar. Men till helgen ska luftfuktigheten sjunka och vi får behagliga 25 grader. Lovely.

Matorgie

Glömde att lägga upp en bild på mina IKEA-fynd. Kalles med dillsmak, Västerbotten-ost, matjesill, inlagd sill, gravlax och gravlaxssås. Och en påse Daim, men den åt Knickedicken upp igår.

Stängt på grund av solsken

Gårdagens träningspass hjälpte mot hemlängte-attacken. Körde fullständigt slut på mig själv. Och hett värre var det, utan AC och bara takfläktar som vispar runt hetluften, på gymmet. Det var typ Bikram Styrketräning. Var hur smidig som helst under stretchen.

Efter det åkte vi till affären, köpte kycklingfiléer och portabello-svamp, och sen hem till grillen. Under tiden Knickedicken lagade mat vattnade jag grönsakslandet och plockade basilikablad till tomatsalladen. Temperaturen sjönk lite på kvällen så det gick att sitta ute och äta utan att dö av värmeslag. Sen en rykande kopp kaffe i svala lägenheten. Kollade på Shaq´s Big Challange, ett nytt tv-program där basketbollstjärnan Shaquille O'Neal ska hjälpa sex överviktiga barn att gå ner i vikt. Ungarna här har det inte lätt, de finns snabbmat överallt, portionerna är gigantiska, föräldrarna är helt okunniga och det serveras chips, pommes frittes och coca cola i skolorna.

Idag ska det bli, om möjligt, ännu hetare. Och imorgon ska det regna. Därför tar jag ledigt idag och piper ner till beachen. Jobba dubbelt så mycket kan jag göra imorgon. Bra att man har en sån schysst chef. He, he.

Puckad promenad

Ibland undrar jag hur smart jag egentligen är på en skala. Jag fick i vilket fall för mig att jag skulle ut och gå en promenad för att rensa tankarna lite och förhoppningsvis komma fram till att jag inte alls lider av hemlängtan. Så på med löpardojjor, keps, solbrillor och vätskebältet. På armen en fulladdad iPod. Gick East Wharf ner till vattnet och sedan Seaview Avenue så långt man kan gå, upp en sväng på Route 1 för att sedan vika av och fortsätta in i Hammonasset State Park och ända ner till beachen. Satt en stund i skuggan och glodde lite på alla badgäster. Gul flagg idag men ändå en hel massa folk i spat. Tror jag det, det är över 30 grader idag och luftfuktigheten är så hög och tryckande att jag tror att jag krympt flera centimeter. Sen tog jag samma slinga tillbaka. Sammanlagt en nätt liten promenix på 2,5 timmar. I gassande sol. Utan solskyddsfaktor. Och med korta strumpor som hasade ner och gav mig två härliga skavsårsblåsor på hälarna. Smart. Så nu sitter jag här med lätt huvudvärk, blåsor på ömmande fötter och illröda axlar. Och hem, ja dit längtar jag fortfarande.

Nu ska jag sitta alldeles stilla här i AC:n brus och sen ska jag sticka iväg till gymmet. Ett skönt pass brukar alltid funka som lite plåster på såren.

Homesick

Idag längtar jag hem. Har en stor hemlängteklump i halsen. Konstigt hur man kan åka berg- och dalbana såhär. Igår var allt toppen. Idag är allt botten. Träffade massa nytt folk (som man alltid gör här i USA då folk envisas med att ses i stora grupper där man enbart säger några ytliga ord till varje person men utan att ha lärt känna dem eller knappt veta vad de heter) som frågade "so, how do you like it here in Madison". Som vanligt svarar man "oh, I just love it" för det gör jag ju för det mesta. Men igår var det en pappskalle som frågade "so, what do like the most, Sweden or Madison". Vad ska man säga? Tankarna börjar snurra. Var trivs jag bäst egentligen? Var hör jag hemma? Här vill jag ju såklart vara för jag vill ju inget annat än att vara med min Knickedick. Men idag när jag är på mitt mest sprudlande, manodepressiva humör vill jag bara slänga ner passet i väskan och dra.

Hoppas att ett stentufft styrketräningspass kan råda bot på mitt tycka-synd-om-mig-syndrom. Det blir 25 minuters intervallträning följt av rygg, baksida axel, biceps och mage.

Dagen med Debbi

Ingenting blir som man tänkt sig när man hänger med Debbi. Det blir bättre. Vi började dagen med ett besök på SSN-kontoret i New Haven. Och där fick jag veta att jag visst är behörig till SSN. Helt konstigt då jag fått höra motsatsen i sex månader. Har lappen på posten om två veckor. Nu ropar jag inte hej. Men ett litet tjena. Sen åkte vi runt lite i New Haven, gick på den gatan där de ska spela in nya Indiana Jones-filmen och gjort om samtliga butiker i 50-talsstalj, från namnskyltar till skyltdockor. Sen världens godaste linssoppa på Christie´s och efter det åkte vi till IKEA och jag fick shoppa lite växter, värmeljus och matjesill. Sen åkte vi till Thimble Island och tog en sån däringa turistbåt runt i den fantastiska skärgården. Skillnad mot hemma är att alla öar är privata och bebyggda med gigantiska lyxhus i värsta vräkstil. Här har man pool trots att man bor två meter från havet. Sen körde vi småvägar till Guildford där vi gjorde ett kort stopp på the Town Green. Sen var klockan fyra och då är det Happy Hour hemma hos Debbi. Hon drack en vodka och jag en Diet Coke. Och sen matade vi fåglar och fiskarna i hennes damm. Sen var det dags för middag och Knickedicken kom förbi. Kycklingburgare, bönsallad och Debbis specialare, banana crem pie, till efterrätt. Och det var inte slut på festligheterna. Efter maten for vi ner till The Surf Club och tittade på Softball, brandmännen mot Knickedickens storebrors lag. Nu måste jag bara hasa iväg till CVS och köpa linsvätska. Sen ska jag krama kudden. What a day.

SSN

Om en halvtimme ska jag pipa över till aunt Debbi och vi ska åka till The Social Security Office i New Haven. Jag har försökt att få tag i ett papper som säger att jag, på grund av mitt I-visa, inte är behörig till ett Social Security Number i flera månader nu. Men jag blir skickad från person till person, ombedd att ringa om en vecka och bryskt bortkopplad. Enklast verkar vara att åka dit i egen hög person. Detta papper öppnar förhoppningsvis ett par dörrar. Typ amerikanskt körkort, vilket även innebär id-kort som folk här kan läsa, och bankkonto. Sen ska jag försöka jobba på som sjutton så att jag hinner hojja ner till beachen på eftermiddagen. Det ska bli närmare 35 grader varmt idag och hög luftfuktighet. Puh!

Midsummer Day Flowers

Måste ju bara skryta lite till över min fenomenala pojkvän. Denna fantastiska bukett fick jag på midsommarafton. Nästan lika bra som ängsblommor i håret.

Morgonstund har guld i mund

Vaknade redan klockan sju imorse, trots att det är söndag. Då gick nämligen larmet om en bilolycka nere på stan och Knickedicken var tvungen att rusa iväg. Det visade sig att en halvpackad man i full clownutstyrsel hade krockat med en äldre, förvirrad dam. Damen klarade sig utan skador och clownen fick åka till sjukhuset med bruten arm.

Så trots att klockan bara är 08.30 har jag redan ätit min proteingröt, druckit två koppar kaffe, kollat på morgon-tv, vattnat grönsakslandet, satt igång diskmaskinen och laddat tvättmaskinen. Och innan Knickedicken kommer hem från morgonens "fire drill" ska jag pipa iväg till gymmet. Intervallträning och ben, rygg och mage blir det idag. Efter det ska vi åka till Essex och mysa runt. Kanske en av Connecticuts mysigaste städer. Näst efter Madison såklart.

Happy Midsummer

Här sitter man på uteplatsen med en nybryggd kopp kaffe som avnjuts i Höganäskopp, solen skiner, en bris fläktar skönt, fåglarna kvittrar, ekorrarna knaprar solrosfrön, en liten kaninunge skuttade just förbi, barnen i huset bredvid skrattar (så där Barna i Bullerbyn-skratt, ni vet inte för högt och skrikigt utan bara så där lite gulligt fnitter) och en liten röd lyckospindel kryper upp längs mitt brunbrända ben. Fast om jag fick välja hade jag mycket hellre velat vara hemma i Sverige, suttit där i i det strilande regnet, ätit heminlagd sill, svensk färskpotatis, med en blomsterkrans i det blöta håret och hoppat små grodorna.

Note to self: Köp sådana där svenska bordsflaggor i trä och en bordsmidsommarstång. Borde finnas på NK eller i Gamla Stan.

Trädgårdsdax

Nu har jag nog gått och blivit bildgalen. Men när man väl börjat är det svårt att sluta. Så får jag lov att presentera Hemma Hos: The Outdoor Edition.

Vår gräsplätt med utemöbler, grill, två facklor (de svarta "pinnarna" på var sin sida om grillen) och vårt grönsaksland.


Detta är utsikten från vår veranda. Skog, fåglar, kaniner och ekorrar så långt ögat kan nå. Väntar nästan på att Arne Weise ska komma skuttande över staketet.


Är inte stolarna vi fick av Debbi helt, helt underbara? Ska spraymålas svarta och dynan ska byta färg. Men ändå ...








Nytillskott i vårt grönsaksland: Sweet Corn.









Det här ska snart bli tomater.










Och detta red chili.










Och det här är vår hummingbird feeder (kollibri) för er som inte visste hur en sådan såg ut. Den är fylld med rött sockervatten (de små rackarnas favvofärg tydligen).

Brandmansinvasion

Är det någon som har helt blankt i almanacken den 4 augusti har jag ett aktivitetsförslag. Då är det nämligen 100-årsjubileum för brandstationen här i stan. Madison Hose Company Nr 1 har funnits sedan 1907 och det ska såklart firas. 350 brandstationer från hela USA kommer komma hit (fattar ni tjejer hur det kommer att krylla av brandmän) och dagen inleds med Summer Splash nere vid beachen vid The Surf Club med underhållning, musik och mat. Och tävlingar brandstationerna emellan. Typ vem som har snyggaste brandbilen, coolaste hjälmen, längsta slangen (hö, hö). Sen klockan 16.00 är det Firemans Anniversary Parade genom hela staden. Partajet avslutas nere vid beachen med ett sjudundrande fyrverkeri. Klicka på bilden här bredvid och läs mer.

Först till kvarn får sova på min soffa alternativt i ett av päronens tre gästrum.

Nu får Aftonbladet ge sig

Nu är jag så trött på Aftonbladets trams. För inte så länge sedan var det Fruktbanta de skrek ut på löpet. Nu ligger artikeln "Sommarbanta" ute på nätet men kroken "Bli smal på 30 dagar". Det babblas på om raketbantning, mirakelmetoder, viktjakt och turboträning som ska ge fast kropp på tre veckor. Det här är så mögigt att man tror att man hittat en gammal damtidning från 80-talet. Det utlovas snabba, orealistiska resultat knappt utan motprestation. Går folk verkligen fortfarande på sånt eller är det bara redaktionen som är helt okunniga?

Hemma Hos

Jag har fått önskemål om att lägga ut hemma hos-bilder. Och jag gör såklart som ni vill. This one is for you, Caroline. Vill du se mer får du komma hit.










Det är här jag sitter och läser svenska deckare och romaner (för närvarande simultan-sträckläser jag Camilla Läckbergs Tyskungen och Martina Haags Martinakoden, efter det väntar Mats Strandbergs Jaktsäsong och Stora Journalist-prisse av Peter Stjernström) och dricker Yogi Tea. Buddhamaskerna på väggen har fått följa med ända från Thailand.









Soffan från Bob´s med guldkuddar från Indiska. På soffbordet från Pier One står tre värmeljuslyktor från IKEA New Haven och boken heter Svenskt! och är asbra när hemlängtar blir för svår. Bakom sidobordet (också det från Pier One) skymtar vår AC. Oh, älskade pryl!












Bokhyllan är full av svenska pocketböcker. Självklart håller Dalahästen ställningarna.












I hallen trängs sneakers och baseball bats.









Tavlor målade av min mamma, vita värmeljushållare från en inredningsbutik i Ålsten, Bromma och massor av växter (och en halvdöd orkidé).









IKEA-sängen Hemnes bäddad med duvet cover (vanliga påslakan är svåra att få tag på här, dessa är inköpta på Amazon). Lägg även märke till fönstret av amerikans modell som man öppnar uppåt med inbyggt myggfönster. Genialiskt.












Dörrvred.









Glasskålarna har vi fått av aunt Debbi. Perfekta (och snyggt) att ha torkade aprikoser, oskalade jordnötter, svenska skorpor och havregryn i.












Den stora klumpen på vattenkranen är ett filter som tar bort klorsmak. Smartaste inköpet på länge, nu slipper vi släpa på vattenflaskor från affären och värnar om miljön. Två flugor på smällen.









Det omtalade engelska pubbordet som vi fyndade på en Antique Shop. Stolarna är från IKEA och heter liksom min pappa Olle. De röda ljuslyktorna även de från IKEA.












Jag vet inte om jag blivit amerikaniserad, men jag kan inte tänka mig ett liv utan köks-tv. Vid sidan om den ser ni alla mina kosttillskott- och proteinpulverburkar. Och på kylskåpet sitter gymschemat, kylskåpsmagneter på Kungen, svenska flaggan, "snusktunnelbanan" och fina vykort från Sverige.

* Samtliga bilder är klickbara för större storlek.

Regn

Bara för att jag drävlade om fortsatt sol och högsommarvärme så regnar det idag. Såklart. Men det är fortfarande tokvarmt och luftfuktigheten är om möjligt ännu högre. Klibbigt värre. Det blir till att dra på AC:n och samtliga rader takfläktar på gymmet. Idag ska jag köra rygg (stående rodd, halvhjärtade chins-försök och raka marklyft). Sen ska axlarnas baksida få sig en omgång (omvända hantelflys och rotartor cuff). Sist men absolut inte minst tänker jag köra biceps med ett par sköna övningar (biceps curl, stående bamse och konsentrationscurl). Och innan stretchen kör jag vanlig planka och sidoplanka.

Efter det ska jag hem och fnula med min nya hemsidan (PT-online). Har i stort sett all text klar och igår var jag och Knickedicken nere vid Hammanasset Beach och plåtade. Och sen ska papper till Bolagsverket och Skatteverket fyllas i. Här ska registreras ny firma sörrni. Då har jag två företag. Gör detta mig till en pamp?

Midsommarfeber

Midsommar närmar sig med stormsteg. Här Madison behöver vi inte oroa oss för regn, vädergubbarna lovar strålande sol och fortsatt värmebölja. Däremot kommer vi inte hinna att åka till IKEA i New Haven för att köpa Abbas inlagda sill men det finns något som heter ”pickled herring” på Stop and Shop så det får duga. Färskpotatis blir det också värre med men baby potatoes funkar. Sour Cream, gräslök och Wasa knäckebröd finns. Och Vodka. Det här ska nog ordna sig.

En bild till

När jag ändå har ångan uppe. Här kommer en bild på vår första lilla paprikabebis som växer och frodas i vårt grönsaksland. Bredvid står tomatplantorna och blommar och gurkan, rädisorna och zucchinin växer så att det knakar.

Madison i bilder

Jag har fått önskemål om att lägga ut fler bilder från Madison. Jag vet att jag är dålig på det. Jag skyller på min stora klumpiga systemdigitalkamera. Och på att jag faktiskt bor här och tänker att "det där kan jag ju plåta imorgon". Därför kommer här ett gäng bilder som min mamma tog när de var här på besök.











Snyggt magnoliaträd.










Amerikans veranda med tillhörande hus på Wallstreet.









Long Island Sound. Fastighetsskatten här ligger på $10 000 i månaden.












Öppna din dörr, och säg att du vill ha mig här.









Aunt Debbi´s fontän.









Knickedicken åker brandbil.










Madison by night.

Cocktail och utemöbler

Vilken underbar söndag so far. Åkte över till aunt Debbi för att hämta de utemöbler i gjutjärn som hon så generöst donerat till oss. Fyra stolar och ett bord som gör sig oförskämt bra på vår gräsmatta, framför grillen. Dessutom fick vi en hummingbird-feeder så jag ser fram emot att intaga mitt morgonkaffe i sällskap av söta kollibris framöver. Men ingen besök hos Debbi utan cocktails. Trots att klockan bara visade på 11.30. Och efter ett tag kom brandmannskollegan Ralph över och bjöd in oss alla på graduationparty slash birthdayparty hos hans föräldrar. Så där blir det väl mer dricka och snittar. Och sen raka vägen hem till päronen där det blir BBQ-kväll vid poolen. Den perfekta söndagen med andra ord.

Gör jag inte utmärkta vara-snäll-mot-mig-själv-framsteg så säg?

Ren glädje

Igår gick jag och Casey runt på stan och gissa om jag blev förvånad när vi slank in på den poscha inredningsbutiken Walker Loden, där de rika handlar fräsiga möbler och antika grejer i New England-style, och hittade svensk saltvattentvål. Aldrig har väl någon blivit så till sig i trasorna över en tvål. Än mindre över en saltvattentvål. Kommer ihåg att vi använde en sådan på landet när jag var liten. Så jag hostade snabbt upp fyra dollar och gick mycket nöjd därifrån. Casey förstod inte riktigt hur stor detta var, men han är en mycket förstående pojkvän så han nickade glatt åt mina små hoppsasteg och krumsprång.

På kvällen bjöd vi över en tjejkompis och grillade vidunderligt goda rosmarinmarinerade lammkotletter, majskolvar, sparris och vitlöksbröd. Till det ett gott glas vitt och chokladglass till efterrätt. Och i gräset stod våra nyinköpta facklor och brann. Mysfaktorn är hög här vill jag lova.

Idag står det mycket på programmet. Det är fars dag och det ska såklart firas, jag måste svänga förbi GNC och shoppa proteinpulver (ska testa banana cream eftersom att chokladsmaken börjar stå mig i halsen) och slutligen ska vi åka ner till beachen vid The Surf Club och ta träningsbilder på mig till min nya hemsida. PT-online is on the way, folks! Men det får bli senare i den något svalare eftermiddagssolen, det ska tydligen bli uppåt 35 grader idag och härliga 40 procent luftfuktighet. Puh.

Efterlyses: Snällkurs

Det är så lätt att säga till andra hur de ska tänka och göra. Typ att motivera folk, tipsa om hur de ska äta och träna för att må bra. Men när det kommer till en själv är det svårare. Nu har jag som tur är inte några som helst problem att motivera mig själv, komma iväg till gymmet eller att äta som jag ska. Snarare tvärtom. Igår körde jag min intervallträning för första gången sedan min smällförkylning. Först tänkte jag att jag bara skulle köra vanlig cardio utan intervaller men sen tänkte jag att det vore ju slöseri med tid. Jag hoppade upp på crosstrainern med tanken att köra så gott det gick, så länge jag orkade och det kändes ok. Första tio minuterna gick som en dans, benen gick på som små trumpinnar och jag kände inte ett uns av trötthet. Men lagom till intervall nummer tolv började det låta konstigt i mitt öra. Mitt sus försvann och istället kunde jag höra mig själv andas. Alltså inifrån hörselgången, typ som om luftrören var direktanslutna till mina öron istället för näsa och mun. Så märkligt. Efter några minuter gick det som tur var över så jag körde på. När det var fem till sex minuter kvar började jag känna ett tryck över bröstet, det gjorde inte ont men det kändes skumt i luftrören. Ansträngt. En normal människa hade klivit av maskinen och gått hem. Men istället tittade jag på klockan och tänkte att fem små ynka minuter till gör väl ingen skada. Och bara tanken på att kliva av crosstrainern några minuter för tidigt gjorde mig nästan gråtfärdig, det skulle ju kännas som ett sådant misslyckade. För varje avslutad intervall hade jag en manisk röst i skallen som sa ”det är bara tre intervaller kvar, kom igen nu 40 sekunders sprint är väl ingenting”. När klockan visade på 25 minuter la jag mig raklång på en yogamatta och stirrade i taket. Samtidigt som jag kände mig nöjd med avslutat pass kändes det så illa att jag struntat i kroppens signaler.

Jag älskar min förmåga att pressa mig själv till det yttersta. Att jag faktisk på egen hand kan ta i så att det slår lock för öronen, att jag känner en metalliska blodsmak i munnen och blir lätt illamående. Men jag har tydligen inte förmågan att stänga av denna förmåga när det behövs. Måste lära mig att vara snällare mot mig själv. Har någon där ute några bra tips?

Min kostdagbok

Jag har fått önskemål om att lägga ut min kostdagbok här på bloggen. Och visst kan jag göra det. Men tänk på att kostupplägget är anpassat efter mig, min träning och mina mål. Och att kosten ser olika ut beroende på om det är styrketräningsdag, konditionsdag, kolhydratdag eller vilodag. Till exempel skippar jag ett av mellanmålen på styrketräningsdagen och dricker istället en protein- och kreatindrink (2,5 gram) innan och efter träningen plus 100 gram riskkakor efteråt. På kolhydratdagen lägger jag till en fullkornsbrödskiva med kalkon till frukost, yoghurt och bär eller fullkornssmörgås vid dagens båda mellanmål, till middag äter jag precis vad jag har lust (det kan vara grillad kycklingfilé med klyftsötpotatis eller restaurangmat inom gränserna och i rimliga mängder) och på kvällen får jag äta 50 gram mörk choklad och en skopa glass om jag vill. Vet jag att det vankas ett glas vin till middagen skär jag ner något på kolhydraterna. Sen undrar du kanske varför jag inte äter någon frukt. Visst är frukt nyttigt men jämför man frukt och grönsaker så vinner de senare med hästlängder och jag vill bara ha det bästa. Men självklart slinker det ner ett grönt, saftigt äpple någon gång då och då. Jag ligger på mellan 1635-1739 kcal per dag och 47E% protein, 35E% kolhydrater, 18E% fett och varje dag dricker jag cirka 3,5 liter vatten. Men som sagt – återigen är detta en kostdagbok framtaget för mig och mina mål.

Frukost
Gröt på ½ dl havregryn, 2 dl kruskakli, 1 tsk hela linfrön, 1 skopa whey protein (vanilj), 10 gram hackade mandlar och kanel.
1 ägg.
Svart kaffe.
Multivitamin, kalciumkomplex, Omega3.

Mellanmål
150 gram low fat cottage cheese.
100 gram morötter.
Vatten.

Lunch
100 gram kycklingfilé.
400 gram grillade sparris och paprikor.
Svart kaffe.
Vatten.

Mellanmål
Äggviteomelett (6 vitor).
30 gram valnötter.
Vatten.

Middag
100 gram tilapiafilé (torskliknade fisk).
500 gram grillade zucchini, champinjoner och ångkokad broccoli.
Svart kaffe.
Vatten.

Kvällsmål
1 proteindrink.
Grönt te.

Sexlista

Jag skriver sällan listor men här kommer i alla fall en med min favoritmat. Sex stycken i varje kategori. Jag äter mest kolhydrater på morgonen och snabba kolhydrater (riskakor) äter jag enbart efter styrketräning. Till lunch och middag äter jag proteinmat och kolhydraterna kommer från grönsaker. Mellanmål består av protein i form av keso eller äggvita och bra fett i form av en liten, liten näve osaltade nötter alternativt några minimorötter. Kvällsmål är enbart protein och då i form av en proteindrink.

6 Kolhydratfavoriter
Havregryn
Kruskakli
Sötpotatis
Jams
Bönor
Riskakor

6 Proteinfavoriter
Kyckling
Kalkon
Äggvita
Low Fat Cottage Cheese
Whey Protein
Lax

6 Grönsaksfavoriter
Sparris
Svamp
A-corn squash
Broccoli
Suger Peas
Spenat

6 Fettfavoriter
Mandlar
Valnötter
Rostade solrosfrön
Avokado
Oliver
Linfrön

6 Syndarfavoriter
Italiensk chokladglass
Polly
Mörk choklad
Jordgubbar med vispgrädde
Hemlagad äppelpaj med vaniljsås
Salta nötter

6 Sötsugstopparfavoriter
Sockerfri Jell-O
Sockerfritt tuggummi
Sockerfri Läkerol Salmiak
Kolsyrat vatten
Diet Coke
Crystal Light

6 dryckesfavoriter
Svart kaffe
Yogi te
Vatten
Diet Coke
Vitt vin
Mojito

Dagsformen

Det kändes verkligen att jag varit borta från gymmet ett tag. Var svagare än vanligt och kände mig lite matt. Så därför tog jag det jättelugnt (med mina mått mätt). Körde rygg (stående rodd, chins och marklyft), axlar (hantelpress) och biceps (curl och stående bamse). Körde med lättare vikter men samma antal reps. Efter en stund kom Tony fram och snackade, hans Italienresa hade varit lyckad och han hade druckit mycket vin och ätit massa ost sa han och klappade sig på magen. Sen sa han att det syntes att jag varit sjuk och inte var i samma form, han tyckte att jag hade magrat av. Tur det kanske för imorgon fredag ska jag och Knickedicken ut och käka middag (fira min födelsedag lite i efterskott eftersom att vi var på bröllop på den riktiga dagen) och sen är det fars dag på söndag och då blir det ännu mer mat.

Mätning del 2

Idag mår jag mycket bättre. Halsen känns som vanligt. Nästan ingen snuva alls. Men jag är fortfarande ”täppt” i öronen. Mycket skumt med detta envisa sus. Fast jag mår så pass bra att jag tänker gå till gymmet idag. Känns som att styrketräning är att föredra, tror inte att jag vill chocka kroppen genom att ta ut mig helt med intervaller. Då blir jag säkert sjuk igen.

Kan förövrigt meddela att min vikt- och centimeterminskning som jag märke efter ett par dagars vila (-1.1 kilo, -3 cm stuss, -1 cm midja och -1 cm överarm) håller i sig. Jag har sedan den senaste mätningen (sex dagar sedan) ökat 0.1 kilo, stussen står kvar på samma mått men jag har tappat ytterligare 2.5 cm runt midjan och 0.5 cm runt överarmen. Måtten är såklart inte exakta på minimillimetern eftersom att jag mäter på mig själv och det kan diffa lite beroende på mätpunkterna. Men av detta kan jag själv dra tre slutsatser. Antingen har jag tappat fett och kroppen mår toppen efter en behövlig långvila, eller så är det den vätska man får i musklerna vid styrketräning som runnit undan eller så har jag på grund av att jag varit sjuk faktiskt dragit ner ordentligt på mitt kaloriintag (har inte fört kostdagbok och tror att jag ätit som vanligt men portionerna kan såklart ha diffat). Ska bli mycket spännande att göra en mätning igen om en vecka.

Sicko

Ännu en sjukdag. Har 37.8 grader vilket är högt för mig på morgonen. Typ en grad över min normaltemp. Halsen gör inte ont längre men jag känner som om jag har ”skavsår” i halsen, det river i luftrören när jag hostar och mitt öronsus ger inte med sig. Vore jag hemma skulle jag nog ha släpat mig iväg till husläkaren. Men nu är jag här och det är lite skillnad på att hosta upp 70 kronor och $220 för att säga aaahh. Jag biter ihop.

Inköpslistor och Ernst

Eftersom att jag är sjuk har jag fått ta långlunch på soffan med laptopen i knäet. Att kolla på Sommartorpet med Ernst Hirschenkirscehnhaschen och dricka massor av Bavarian Wild Berry-te gjorde att jag kände mig lite bättre. Fick nästan lust att brista ut i Den blomstertid nu kommer mellan nysningar och feberfrossattacker. Och för att råda bot på hemlängtan skrev jag ihop denna lista på saker jag ska köpa i Sverige (det lutar åt att vi åker den 9:onde augusti och jag stannar i drygt tre veckor så det kan ni ju anteckna med svart spritpenna i almanackan).

Smågodis
Salmiakrullar och Djungelvrål
Polly
Pocketböcker
Svenska tidningar
Resorb vätskeersättning från Apoteket
Muskelavslappnade salva från Axelsons
Plansch på Kungen och Silvia
Höganäskoppar
Skålar från Bruka Design
Ögonbrynspenna med inbyggd borste från H&M Cosmetics
Svenska filmer och tv-serier på DVD
Sverigesouvenirer
Better Bodies-träningskläder
Fredrik Paulúns Brödmix

No fair

Det här är inte rättvist. Jag har fått tillbaka halsontet, det susar i öronen, jag har bomull i huvudet och jag kallsvettas lite så jag tror banne mig att jag har lite feber också. Nu har jag haft träningsuppehåll i åtta dagar (!!!) och jag börjar känna en krypande panik. Det känns som om allt jag jobbat så hårt för hela våren håller på att gå åt h*lvete.

Såklart att jag lyssnar på kroppen (svårt att låta bli som den gapar och skriker) men träningsdjävulen i mig tänker att ”hur farligt kan det vara om jag kör ett litet styrkepass idag, jag menar hur stor är risken egentligen att jag får hjärtinflammation och dör”. Nu kommer jag såklart inte att göra det men att vara sjuk och ha träningsförbud är så orättvist. Ge förkylningen till någon som ändå är för lat för att träna! Buhu.

Post Wedding Stress Syndrome

Vi var bjudna på bröllop i lördags och det var mitt första amerikanska. Bruden hade nio tärnor, alla klädda i kycklingula halterneckklänningar. Och brudgummen hade även han nio kompisar i sitt entourage. En bestman och sedan åtta eftersläntrare, en till varje kycklinggul tärna. Så det var minst sagt fullt där framme vid altaret. Annars var det ganska likt ett svenskt bröllop. Minus det faktum att det endast var två tal (bestmannen och maid of honor), att flera tjejer hade svarta klänningar och man fick sitta bredvid sin date på middagen. Och jag passade på att gå på toaletten när bruden kastade buketten. Sen var det dans och open bar. Jag drack vin till maten, ett glas skumpa och sedan säkert fyra drinkar efter maten. Det är mer än vad jag druckit på ett år. Typ. Så det var inte helt oväntat att jag vaknade med huvudvärk och lätt illamående i söndags. Sedan låg jag i soffan och pendlade mellan ”jag vill äta något fett och salt” och ”sluta prata om mat annars kräks jag”. Inte så kul.

Idag måndag är det ännu en småregnig dag här i CT vilket är perfekt. Jag har en hel del jobb att ta igen sedan förra veckans förkylningschock. Och så står styrketräning och intervaller på träningsprogrammet. Först ska jag bara känna efter om det onda i halsen är inbillning eller om den är på väg tillbaka. Kan man smitta sig själv? URK!

Födelsedag och sista kolumnen

Idag fyller jag år. Det firar jag med proteingröt och levande ljus. Men det blir säkert både tårta och skumpa senare idag eftersom att vi är bjudna på bröllop. Min födelsedagspresent till mig själv är att åka till Steve & Berrys och shoppa loss på Sarah Jessica Parkers kläder.

Idag är passande nog (?) även dags för min sista kolumn i Metro. Det är jättetrist och om jag hade fått välja hade jag gärna fortsatt ett tag till. Men, men. Nya chefer, nya visioner. Kolumnen "Du, det är slut" kan du läsa här. Och btw. Jag blev för första gången i mitt liv kortat. Mitt "minus" på slutet lät så här i originaltexten (den andra meningen var borta): Det är slut mellan mig och Metro så detta blir min sista kolumn. Fast det är en lycklig skilsmässa och allt är toppen och se vad brun och smal jag är. Men vi ses ju på min blogg.
Läs kolumnen så fattar ni.

Jag har fått en del mail nu på morgonen från folk som tycker att det är trist att jag ska sluta skriva kolumner. Det värmer såklart men dessvärre är det inget jag kan göra något åt. Ni får väl göra som de galna Kvinnofängelset-fanset: demonstrera. Eller skicka påsar med jordnötter till chefredaktören för att visa vilken nöt ni tycker att han är. Eller bara gå vidare. Vad vet jag. Själv tänker jag inte vara bitter på min födelsedag. Det spar jag till imorgon. Tack alla ni där ute som gillar mig (eller mina texter i alla fall). Jag gillar er tillbaka.

Tack

Idag fick jag ett helt lovely födelsedagskort från Caroline och Johan. Det sitter nu på hedersplats på kylskåpsdörren, mellan bilden på Kungen och gymschemat. Tusen tack!

Frisk

Min förkylning har börjat ge med sig. Den började i halsen, gick över till snörvel och igår satte den sig på öronen. Hade ett skumt sus i öronen hela dagen. Men idag är allt mycket bättre. Tror att jag till och med ska gå till gymmet idag. Inga stenhårda intervaller och tung styrketräning utan jag går ut lite lugnt. Tror att jag börjar med en promenix på löpbandet och sen får jag se hur det känns. Ska lyssna jättenoga på kroppen.

Sen undrar jag lite hur mycket jag underskattat vikten av vila. Tror inte att jag vilat så här många dagar i rad (fyra) sedan Hedenhös. Trots att jag vet att man bygger muskler under vilan och att man kan ”vila sig i form”. Men oj vad det har hänt saker i kroppen. Nu vet jag i och för sig att man kan pendla upp och ner i vikt utan att det betyder särskilt mycket men jag har ätit precis som vanligt (lite mer eftersom att det varit himla synd om mig, jag fick till exempel äta glass när jag hade som ondast i halsen) men ändå tappat 1.1 kilo sedan i måndags. Måtten är ungefär de samma men jag har tappat 3 cm runt stussen, 1 cm runt midjan och 1 cm runt överarmen. Men det är inget att oroa sig eller glädja sig för. Antingen är det vätska. Eller så har fett helt plötsligt bestämt sig för att släppa taget. Jag mäter om en vecka igen så får vi se.

Ännu en mirakelmetod att ignorera

När man trodde att man skulle slippa se sådant här trams så dyker det upp igen. Aftonbladet skriver om fruktbantning. En näringsexpert (?) påstår att man går ner i tre kilo i vikt av att enbart äta frukt några veckor. Såklart att man gör. Man tappar massor av vätska som man går upp direkt när man börjar äta som vanligt. Hon hävdar att det är en urrensande fastning. Men att fasta är faktiskt inte bra alls för kroppen. Det kan faktiskt rubba fettförbränningen och i ren panik och brist på riktig mat omvandlar kroppen all energi som fett. De som testat att fasta säger att de mår så mycket bättre och känner sig pigga. Jo visst, kroppen är ju inne i en svältperiod och måste vara på helspänn och vaken för att orka leta efter mat. Så man tappar alltså falsk vikt i form av vätska och blir fetare rent procentuellt än när man började. Frukt innehåller i princip inga proteiner alls och proteiner är kroppens byggmaterial och sköter transporten av järn och syre i blodet. Utan protein inga muskler. Proteiner kallas för essentiella aminosyror vilket betyder LIVSNÖDVÄNDIGA. Alla märkliga mirakelmetoder är bluff och båg och de funkar inte i det långa loppet!

Frukt är jättebra och gott. Som en del av en varierad och hälsosam kost med långsamma kolhydrater, nyttiga fetter och proteiner. Basta!

Snörvlande soffpotatis

Fortfarande sjuk. Den onda halsen har gett med sig men jag är däppt i däsan och blir svettig av att resa mig från soffan och hasa ut i köket. Så det blir en träningsfri dag idag också. Jag vet att det är det enda rätta och att min kropp behöver vila och att jag faktiskt bygger muskler och låter kroppen återhämta sig under tiden jag ligger här och snörvlar. Men ändå. Jag hatar varenda liten sekund.

Tur att det är pissigt väder annars hade det känts än värre. Igår drack jag femtioelva koppar te och kollade på filmerna Eragon (Sagan om ringen rip off), Pursuit of Happiness (helt ok fast lite väl snyftig för min del) och The Good Sheppard (borde som så många andra filmer ha kortats - kill you f*cking darlings). Och det första avsnittet av tv-serien Army Wives (med Catherine Bell och Kim Delaney) som faktiskt var ganska bra. Idag ska jag kolla på The Queen (höga förväntningar), Freedom Writers (låga förväntningar) och svt:s dokumentär Kärlek: Dejtingdjungeln och precis allt om Sveiges nationaldagsfirande.

Träningsförbud

Jag är sjuk. Jag är eldröd i halsen och det känns som om jag svalt en blandning av aceton och stålull. Det river och gör ont i hela munnen, under tänderna till och med. Och så lite snuva på det. Jag hatar att vara sjuk. Träningen går åt fanders. Men det är inget att göra åt – att ha virusinfektioner är inte att leka med.

När man är snuvig och hostig bör man ta det lugnt i två till tre dagar för att se åt vilket håll infektionen är på g. Man kan dock ta lugna promenader. Har man feber betyder det alltid total vila. Har man ont i halsen eller hosta bör man vara extra uppmärksam och total vila gäller. När febern försvunnit kan man gradvis ta upp träningen igen men det är viktigt att man går ut lugnt. Och var extra uppmärksam och lyssna på kroppens signaler. Rusar pulsen iväg, blir du helt matt av att lyfta vikterna och du känner dig darrig och svag ska du gå hem. Svimmar du, känner tryck över bröstet och får oregelbunden hjärtverksamhet av ansträngningen ska du uppsöka läkare. Pronto. Struntar man i att lyssna på kroppens signaler och tränar med feber, halsont och virus i kroppen kan man få hjärtmuskelinflammation. Inflammationen gör att hjärtat inte kan pumpa som det ska och blodcirkulationen försämras. Det leder till att vätska samlas i lungorna och ibland även i hjärtsäcken. Detta är mycket allvarligt och livshotande.

Fast å andra sidan har jag kört enligt Pauline Nordins program i snart två månader så det var ändå dags för en veckas ”semester”. Hellre vila än att riskera att kolavippa. Det får bli soffan, film och massor av te.

Patriotiska småbönder

Idag ösregnar det här i Madison. Men i helgen var det så här soligt och skönt. Och varmt. Drygt 30 grader och 90 procents luftfuktighet. Puh. Så vi passade på att anlägga vårt lilla grönsaksland på vår gräsplätt. Snart har vi egna tomater, paprikor, zuccinis, gurkor (vanliga gröna och asmysko klotrunda gula), räddisor och morötter. Skuggorna på bilden tillhör mig, Knickedicken och våran grill. Grillen är stor. Och Knickedicken är lång.

Och eftersom att jag ofta skriver om min veranda har ni även en bild på den här. Ni ser väl den svenska flaggan? Den ska det viftas med i övermorgon! I takt med Nationalsången som jag just laddat ner. Hejja Sverige. Hinner vi ska vi åka till Scandia Food & Gifts i Norwalk där det bjuds på svensk musik, svensk underhållning och svensk mat. Om inte får ni nöja oss med pickled herring, baby potatoes, sour cream och hackad chive på Sverigeverandan. Funkar det också.

Blomsterspråket

Jag fick en bukett röda rosor av Knickedicken när han kom hem sent igår kväll efter en brandutryckning. Bara lite på kul googlade jag ”blomsterspråk” eftersom att jag får blommor ganska ofta från Mr Right. Röda rosor betyder ”jag älskar dig”, lila är mer frågan ”älskar du mig”, gula står för ”jag hoppas att kärleken mellan oss ska vara för evigt”. Jag älskar vita rosor men vet inte om jag vill få några eftersom att de betyder ”jag älskar dig platoniskt”. Jag har ju fått egenhändigt plockade lila och blå syrenbuketter och det betyder ”du är min stora kärlek” respektive ”du är viktigare för mig än allt annat på jorden”. Inte för att jag tror att Knickedicken vet om allt detta. Men ändå.

Sen hittade jag en länk till rosenspråk och om hur olika antal rosor i buketten betyder olika saker. 1: Du är mitt allt. 2: Låt oss resa bort tillsammans. 3. När får jag träffa dig igen? 4. Jag ser upp till dig och är dig tacksam. 5. Jag gör vad som helst för dig. 6. Jag tvivlar på ditt ord. 7. Jag älskar dig. 8. Jag förblir dig trogen intill döden. 9. Jag vill vara ensam med dig. 10. Vill du gifta dig med mig? Ni kan ju räkna hur många rosor som finns i min bukett …

Rätt inställning

Igår hade jag en riktigt bra träningsdag trots att jag egentligen inte kände mig på topp. Sov dåligt på natten, kände mig hängig och trött. Men jag drog på mig träningskläderna det första jag gjorde när jag vaknade för att komma i rätt stämning. Sedan åt jag min proteingröt-frukost i lugn och ro, drack mitt kaffe och tittade på Goodmorning America. Sedan när det var dags att gå till gymmet var jag redan ombytt och klar. Ett hinder mindre. Och jag bara bestämde mig för att detta skulle bli ett bra pass, jag tänkte inte tillåta något annat. För det handlar till stor del om inställning. Jag tänkte inte låta min trötta latmask spela några mind games med mig. Jag körde benpress, utfall med hantlar och ett ben på pilatesboll, raka marklyft, liggande lårcurl och vadpress. Sen avslutade jag med övningarna Stålmannen och Fjärilen som jag just läst mig till på Linda Fodors blogg. Hallå vad dem brände skönt.

Idag är det konditionsdag och jag tänker köra två 25-minuters intervallpass, ett nu på morgonen och ett i eftermiddag. Sen ska jag bara få mysa med Knickedicken hela helgen. Vi ska anlägga vårt grönsaksland, måla om utemöblerna i gjutjärn som vi fått av aunt Debbi och kanske ta den lilla miljöbilen på en runda.