Okej, nu är det dags att en gång för alla klargöra vad som är normalt. Och vad som är sjukligt pedant. Det är normalt att vilja riva av toapappret längs med perforeringen (varför skulle den annars vara där?), det är normalt att vilja ha ordning och reda i diskstället, det vill säga att man först diskar flata tallrikar och ställer dem längst bak, sedan djupa tallrikar, sedan glas, sedan de blå kaffekopparna från Höganäs, sedan skålar och sist med inte minst bestick. Och inga konstigheter att man har knivarna längst till vänster i besticklådan, sedan gafflar och skedar till höger. Det heter ju "kniv och gaffel". Inte tvärtom. Vi läser från vänster, eller hur? Inga konstigheter således. Och i skafferiet står konservburkar med texten utåt, torrvaror i storleksordning. Kläder hänges i färgskala, böcker står efter genre, skivor i bokstavsordning. I badrummet står krämer, flaskor och parfymer med texten utåt och i möjligaste mån i storleksordning. Allt detta är normalt. Men det ska erkännas. Det fanns en tid då jag var för pedant. Då jag tyckte att det såg stökigt ut när mitt ex satt i soffan. Det var eventuellt lite over the top. Men som sagt, han är mitt ex, och jag är fullt normal. Och soffan ser inte stökig ut längre.
tisdag, september 13, 2005
Åh vad normalt
Okej, nu är det dags att en gång för alla klargöra vad som är normalt. Och vad som är sjukligt pedant. Det är normalt att vilja riva av toapappret längs med perforeringen (varför skulle den annars vara där?), det är normalt att vilja ha ordning och reda i diskstället, det vill säga att man först diskar flata tallrikar och ställer dem längst bak, sedan djupa tallrikar, sedan glas, sedan de blå kaffekopparna från Höganäs, sedan skålar och sist med inte minst bestick. Och inga konstigheter att man har knivarna längst till vänster i besticklådan, sedan gafflar och skedar till höger. Det heter ju "kniv och gaffel". Inte tvärtom. Vi läser från vänster, eller hur? Inga konstigheter således. Och i skafferiet står konservburkar med texten utåt, torrvaror i storleksordning. Kläder hänges i färgskala, böcker står efter genre, skivor i bokstavsordning. I badrummet står krämer, flaskor och parfymer med texten utåt och i möjligaste mån i storleksordning. Allt detta är normalt. Men det ska erkännas. Det fanns en tid då jag var för pedant. Då jag tyckte att det såg stökigt ut när mitt ex satt i soffan. Det var eventuellt lite over the top. Men som sagt, han är mitt ex, och jag är fullt normal. Och soffan ser inte stökig ut längre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Men egentligen ska man diska glas först, sen bestick och sist tallrikar. Det är svårast att få rent de saker som munnen har varit i kontkat med. Allt enligt min hemkunskapslärare Birgit. Jag fick femma. "Men du behöver inte använda sååå mycket diskmedel, Hannah."
Jag diskar under rinnande vatten. To hell with miljön å Birgit, jag vägrar stå och rota runt i snuskvatten. Föresten, har din mun varit i mest kontakt med tallrikarna? Slickar du dem eller? =)
Nä. Alltså. Först bestick och glas. Sist tallrikar eftersom de oftast är besudlade av mest matrester men det är lätt att få bort eftersom man INTE haft salivkontakt. Dessutom blir vattnet inte så skitigt då. Allt detta står att läsa mer om i generationsromanen "Underdog" av Torbjörn Flygt.
Återigen. Rinnande vatten.
Alla vet ju att de djupa tallrikarna måste stå först i stället. För att då får det plats mer.
Min hemkunskapsbok finns med på bokbrunchen jag har på söndag (vill du komma, Petra?). Så jag har nu övergett frökens sätt att diska.
Bokbrunch låter kul. Var, när, hur?
Gummihandskar kanske? Då slipper man snuskvattnet. Själv har jag blivit bisarrt snål sedan min hyresvärd har börjat ta separat betalt för vatten...
Gummimhandskar är the shit! Själv har jag ett par fina svarta med fasthäftade blommor på, så jag känner mig väldigt glamorös när jag diskar.
Diskhandskap med blommor! Var hittar man det? Kan man ju ha på sig "i regnväder" också! =)
Hmmm.... diskmaskin kanske??!!! ; )
Skicka en kommentar