Jag tror att jag fått en släng av bloggfeber. Hur många inlägg kan man skriva på en dag utan att verka patetisk? Men jag kom plötsligt att tänka på en sak. Efter att ha varit singel i snart ett halvår kan jag krasst konstatera att snygga killar bara är något som existerar på film. För någon månad sedan såg jag en livs levande Mads Mikkelsen utanför NK. Han är så snygg att det slog lock för öronen på mig! Träffade en ganska snygg och intressant man (som förövrigt är lite lik Mads) för ett tag sedan men han hade lite för mycket issues. Ni vet en sån där supercharmig och "svår" kille som verkar så där cool på film. I verkligheten är det ganska ocoolt faktiskt. Tuff lycka.
En man som inte har några issues är Jerry. Honom har jag just spenderat en timme med i soffan. Jag snackar Seinfeld alltså. Såg honom live på Cirkus med Anna 1998. Vi satt på tredje raden och kunde se honom SPOTTA. Nu är ju inte Jerry typen som spottar. Men hade han gjort det hade vi kunnat se det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Dottern (17 år) och jag satt i soffan och såg nån danskt drama när jag liksom i förbifarten sa:
- Han (Mads M alltså) är faktiskt rätt snygg på nåt sätt...
- Du har visst inte fattat nånting, sa hon. Han är ju skiiiiiiiitsnygg.
Man kan roa sig över sitt bänkkaffe när man ser hundratals kontorsmän komma ut från lunchen iKistagallerian. Den kanske, eller den, den eller den... nej, nej, naej. Det ÄR sparsmakat.
Visst är det bisarrt ... jag menar det här att alla snygga män är borta? Stod på Riche härom veckan och spanade aktivt. Susanne kom på den brillianta idén att vi skulle köra "hångla, knulla, döda". Alltså man skulle hitta en kille för varje aktivitet. Inte han, inte han heller, urk aldrig i livet, inte ens om jag var dyngpackad, nej, nej, näääj ...! Många döda män på Rich den kvällen.
By the way. Jerome Seinfeld är enligt IMDB 5"11 (dvs 1.80). Hur stora äpplen har du, honey sunny? Städnojja är ingen fobi. Det är fullt normalt att bli irriterad på folk som INTE river av toalettpappret längs perforeringen, som inte ställer kaffekopparna i färgskala i diskstället, som inte har torrvaror i storleksordning …
Kom och tänka på hur förbluffade folk blev när de kom hem till mig och såg att böckerna i bokhyllan var sorterade i färgordning. Det störde de flesta. Bokstavsordning, typordning, storleksordning eller o-ordning brukar vara vanligare.
Lediga män har för övrigt oftast *inga* böcker alls, enligt en uppmärksam väninna.
Annars gör vi härhemma så att dottern låter alla lock stå öppna, och jag stänger desamma. Harmony!
Böcker i färgorning. That´s a new one! Själv kör jag i genre, och inom varje genre i står de i storleksordning. CD- och LP-skivor i bokstavsordning. Kläder i färgskala.
Män utan böcker? Creapy! Träffade faktiskt en Handy Man tidigare i somras och när jag tänker efter så såg jag nog inte en enda bok i hans lägenhet. Förklarar saken!
Skicka en kommentar